Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar?

Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys. De dokument som analyserats är kursplaner, kurs-PM/studiehandledning, detaljschema, informations-PM samt lärosätets ekonomiska utgifter av vinterfriluftslivsutbildningen för läsåret 2011/2012. Urvalet består av sju lärosäten (ett bortfall) i Sverige som har examensrätt att utbilda lärare i idrott och hälsa.

Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att vinterfriluftslivsutbildningen på de undersökta lärosätena skiljer sig i omfattning även om upplägg och innehåll är likartad. En markant skillnad är hur det endast gått att utläsa att tre av sex lärosäten bedriver vinterfriluftsliv med skridskoåkning. Samtliga lärosäten åker iväg på en vad vi kallar vinterfriluftslivsvecka som innebär att utbildningen bedrivs på en fjällanläggning, vilket kräver övernattningar. Innehållet under denna vecka är likartad för lärosätena. Dock skiljer sig det nämnvärt i omfång av de olika momenten utförsåkning, längdskidåkning och gå på tur med skidor. Hur stora utgifter lärosätena har för vinterfriluftslivsutbildningen skiljer sig avsevärt, trots att studenten erbjuds liknande innehåll och kunskaper. Vinterfriluftslivsutbildningen innebär att flera lärosäten kräver att studenten tar pengar ur egen ficka för att bekosta vinterfriluftslivsveckan.

Slutsats: Valet av idrottslärarutbildning kommer att påverka vilka kunskaper idrottslärarstudenten får möjlighet att ta del av i vinterfriluftsliv, då den är likartad men inte likvärdig mellan lärosätena. Vidare ställer vi oss frågan huruvida vinterfriluftslivsutbildningens utformning är optimal för den kommande professionen, Sveriges nya idrottslärare.

Abstract

Aim: The descriptive aim in this study is to examine and identify the education in vinterfriluftsliv (winter outdoor activity) at universities in Sweden who educates Health and Physical Education Teachers (PETE). Following question has been designed to answer the descriptive aim of this study; how is the education in vinterfriluftsliv described and designed at the different universities current content, extent, course literature, examinations, distance to ski resort and economy? The aim is also from an analytical perspective and by Bernsteins theories to compare the universities vinterfriluftsliv-education with each other. The question to this aim is; what similarities and differences exist between the universities in this particular issue?

Method: The study has a qualitative approach and the methodology is document analysis. Following documents has been analyzed: curricula, study guide, detailed schedules, information documents and the universities expenditures of the education in vinterfriluftsliv for the academic year 2011/2012. The selection in this study is seven different universities, (one failure) in Sweden with legitimacy to educate Physical Education and Health Teachers.

Results: The results show that the education in vinterfriluftsliv differs in extent, though structure and content is equal at the analyzed universities. There’s a big difference in how we only have seen that three of the universities educates the students in skating. All of the six universities have all in common that they have a coherent vinterfriluftslivsvecka (winter outdoor activity week) in a distant ski resort. The ski resorts location demands that all universities needs to travel and stay at the resort. Furthermore, the content is an aspect that brings the universities together while they all characterizes by cross-country skiing, alpine skiing and ski touring but the range of these elements differs. The expenditures for all the six universities differs significantly even though the students gets equal knowledge. The education in vinterfriluftsliv implies that several of the universities demands that the student pay for the vinterfriluftslivsvecka.

Conclusion: The choice of PETE will affect what knowledge the students have opportunity to take part of in vinterfriluftsliv. This because that the education is similar but not equivalent. Furthermore we ask ourselves how the structure and design of education in vinterfriluftliv is optimal to the upcoming profession, Swedens new Physical Education and health teachers.