Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Denna studie innefattar hur lärare i idrott och hälsa väljer att arbeta kring arbetsområdet hälsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de känner någon svårighet i det. Uppsatsen belyser även vad lärosätena ger för verktyg till idrott- och hälsalärarna att undervisa i hälsa . Metoden jag använt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hälsalärare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika årgångar. Idrottslärare mot yngre åldrar beskriver att det sker enstaka hälsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar på rörelse. När eleverna kommer upp mot årskurs 5 sker en ökad frekvens i hälsoundervisningen, där de mer går in på träningslära, pulsmätning och hälsobegrepp. Idrott- och hälsalärarna upplever inte att de fått särskilt mycket redskap från deras lärarutbildning i att undervisa i hälsa, inte heller från diverse fortbildningar de genomfört. Idrottslärare som examinerades innan LPO 94 fick inte någon konkret undervisning i hälsa. 3 av 4 lärare upplever inga större problem i att tolka och förstå styrdokumentens direktiv kring hälsoundervisning. En av lärarna upplever ett visst omställningsproblem i samband med byte av läroplanen. Det finns flera orsaker till varför hälsa kan vara så sällan förekommande under idrottstimmarna. Något som idrottslärarna tar upp kan vara en faktor kan vara bilden av idrott och hälsa som eleverna har eller också den bristande utbildning som lärosätena ger ut.