Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka gymnasieelevers närvaro, betyg och inställning till idrottsundervisningen ur ett motivationsperspektiv.

Våra frågeställningar:

• Hur ser sambandet ut mellan motivation å ena sidan och närvaro, betyg och inställning i Idrott och hälsa å andra sidan?

• Finns det någon skillnad i motivationsgrad mellan de olika rankningsgrupperna inom närvaro, betyg och inställning?

Metod

Vi har använt en kvantitativ metod och med hjälp av enkät gjort en undersökning på 126 elever i årskurs tre på gymnasiet på två olika skolor i Stockholmsområdet. Databearbetningen av enkätsvaren har skett i statistikprogrammet SPSS och signifikansnivån på studien är satt till 0,05.

Resultat

Det finns ett signifikant positivt samband mellan både en hög inre och yttre motivation i relation till närvaro, betyg och inställning i ämnet Idrott och hälsa. Detta innebär att om eleven har en hög inre och yttre motivation har detta en positiv effekt för de tre undersökta områdena. Amotivation har ett signifikant negativt samband till närvaro, betyg och inställning. Detta innebär att om eleven har en hög amotivation har detta en negativ effekt för de tre undersökta områdena. Störst negativt samband har amotivation i förhållande till närvaro. Skillnaden i motivationsgrad mellan de olika rankningsgrupperna är störst mellan högsta och lägsta grupp inom närvaro, betyg och inställning.

Slutsats

En positiv motivation ger större närvaro, högre betyg och en bättre inställning medan en negativ motivation ger en motsatt effekt. Störst betydelse har inre och yttre motivation i förhållande till elevens inställning till Idrott och hälsa. Lärare måste uppmärksamma motivationens betydelse i ämnet Idrott och hälsa.