Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska ansträngning på två olika skolgårdar. Våra frågeställningar var följande:

 Hur påverkar skolgårdens utseende elevernas fysiska ansträngning?

 Vilka motoriska färdigheter tränas på respektive skolgård?

 På vilket sätt påverkar skolgårdens utseende elevernas aktiviteter?

Metod

Studien omfattar två delar; registrering av hjärtfrekvensvärden och en observation. Observationen bestod av två delar, de motoriska färdigheter eleverna tränade på respektive skolgård samt de aktiviteter eleverna utförde.

Resultat

 Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgårdens utseende utövar inflytande på elevernas fysiska ansträngning är bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgården är en öppen yta eller utformad av mindre rum.

 På skolgård A tränas kast, elevernas förmåga att springa och hoppa. På skolgård B tränas de motoriska färdigheterna gång, balans men även färdigheten att springa.

 Huruvida det är skolgårdens utseende som påverkar elevernas aktiviteter eller inte går att diskutera. Det vi har kommit fram till i vår studie är att en öppen yta kan påverka hur väl elevgrupper blandas men också huruvida aktiviteterna utförs i lag eller individuellt i grupp.

Slutsats

Slutsatsen är att en öppen skolgård tränar motoriska färdigheter bättre än en skolgård med olika rum. För att elevernas fysiska ansträngning ska utmanas ska skolbyggnaden vara belägen så att eleverna kan transportera sig runt den. Skolgården ska även vara uppbyggd av flera ytor som eleverna kan transportera sig mellan. De motoriska färdigheter som utförs skiljer sig delvis skolgårdarna mellan. Eleverna på skola A utförde aktiviteter som var anpassade för individuellt deltagande. Dessa aktiviteter utfördes i blandade grupper avseende ålder och kön. På skolgård B utfördes lagidrotter med bestämda lag.