Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att med hjälp av intervjuer proble¬matisera hur metoden Hälsoprofilbedömning (HPB) kan vara ett hjälpmedel vid livsstilsförändring. Speciellt fokus har lagts på den betydelse den uppföljande Hälsoprofilbedömningen har för förändringsprocessen.

Följande frågor står i fokus för denna studie:

• Hur upplevs Hälsoprofilbedömningen?

• Vilken roll spelar hälsoprofilbedömaren för upplevelsen av Hälsoprofilbedömningen?

• Vilka effekter får Hälsoprofilbedömningen?

• Vilka förväntningar har en deltagare inför sin uppföljande Hälsoprofilbedömning?

• Vilka är de bakomliggande orsakerna till dessa förväntningar?

• På vilket sätt speglas beteendeförändringen i upplevelsen av Hälsoprofilbedömningen och hur påverkar det förväntningarna?

Metod: Denna C-uppsats bygger på sju stycken intervjuer, fyra män och tre kvinnor. Urvalet bestod av en åtgärdsgrupp på ett företag där totalt 91 stycken erhöll ett brev per e-post med inbjudan att deltaga i studien. En påminnelse skickades ut till kvinnorna i urvalet för att nå en jämnare könsfördelning. Intervjuerna genomfördes med en intervjuguide som grund och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant till en skriven text som sedan analyserades med syfte att finna kate¬gorier och teman.

Resultat: I upplevelserna av HPB finns både positiva och negativa erfarenheter men som helhet kan man se en positiv inställning till HPB. Trots upplevda brister i engagemang hos vissa hälsoprofilbedömaren upplevs de av en majoritet som kunniga och professionella. Respondenterna ser antingen positiva eller förhåller sig neutrala till att få genomföra en ny HPB. Ett drag som flertalet har gemensamt är att de attraheras av de fysiologiska mätningarna.

Slutsats: HPB ses av respondenterna som en inspirationskälla och tankeväckare. Det går att se att HPB kan ha varit en bidragande faktor till att det har skett beteendeför¬ändringar hos flera av respondenterna. Förväntningarna inför uppföljande HPB påverkas av de tidigare upplevelserna och erfarenheterna av HPB.

Aim: With interviews describe how the method of HPB (a health profile) can be used as a help in lifestyle modification. Certain focus has been put to study the effect of the HPB followed up.

Following questions were the focus of the study:

• What is the experience of HPB?

• How does the conductor of HPB affect the experience of the HPB?

• What effects can HPB lead to?

• What expectations has a participant of the HPB followed up?

• Which are the latent causes to these expectations?

• In which way does the behaviour modification affect the experience of HPB and how does it affect the expectations?

Method: This study is based on seven interviews, four males and three females. The selected group was based on 91 persons from one corporation. They received an invitation to participate in the study by e-mail. A reminder was sent to the females in the selection in order to reach a more equal setting of gender. The interviews where based on an interview guide and followed up with open questions during the conversations. The interviews where transcribed word by word to a written text and then analysed in order to find categories and themes.

Results: Both positive and negative experiences of the HPB were shown but in it entirety a mainly positive attitude towards the HPB can be seen. In spite of some cases of experienced lack of commitment from the conductor of the HPB the majorities experience that the conductors are well-informed and professional. The respondents are either positive or neutral to attend another HPB. There is an attraction for physical measurements in common by the respondents.

Conclusions: The respondents experience HPB to be suggestive and inspirational. It is possible to see that HPB has been contributing to the behaviour modification for many of the respondents. The expectations of the follow-up HPB is influenced by the previous experiences of HPB.