Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv. Jag vill veta hur mycket lärarna arbetar med KASAM som hjälpmedel för att lära ut hälsa i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta har jag följande frågeställningar: Upplever elever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen? Och i vilken utsträckning? Hur uppfattar elever att lärare förmedlar meningen, hanterbarheten och begripligheten med ämnet idrott och hälsa? Min ansats är kvalitativ, d.v.s. jag har velat söka djupare kunskap i ämnet jag undersöker. Jag har i min studie valt att använda mig av gruppintervjuer som metod. Populationen besår av 8 stycken elever från årskurs 5 och 16 stycken elever från årskurs 6. Sammanlagt 24 respondenter och 6 intervjuer. Min motivation till varför jag väljer denna metod är att jag var ute efter barnets perspektiv.
Mina huvudsakliga resultat är följande. När det gäller begripligheten och hur väl man förstår instruktionerna på lektionerna är det spontana svaret att man förstår väl. När vi diskuterar hanterbarhet är det två pojkar som utmärker sig samt en flicka som ofta i sina svar väger in dagsformen. Vi pratade om hur man ser på motgångar och de två pojkarna uttryckte att det gjorde dem irriterade och att det var jobbigt. Flickan menar att det har att göra med hur man mår just den dagen. Det meningsfulla med idrotten är enligt eleverna att lära sig sporter och träna kondition. Kondition och att hålla sig smal verkar också vara många elevers uppfattning om hälsa. Lekar är roligt men inte meningsfullt anser många.
Mina huvudsakliga slutsatser är följande. Eleverna upplever till viss del sammanhang på idrottsundervisningen. Vad gäller begripligheten verkar känslan ganska hög. Vid frågor om meningsfullheten kom det upp mycket svar som kunde tolkas som att idrottsämnet och många av övningarna på lektionerna inte känns speciellt meningsfulla. Vad som känns meningsfullt, menar eleverna är att lära sig olika sporter, orientering och att livrädda. Att leka kändes inte meningsfullt enligt respondenterna. Hanterbarheten verkade relativt hög. Två pojkar utmärkte sig dock när de svarade en ganska avvikande från resten av eleverna, de verkade, tolkat utifrån svaren inte ha speciellt hög känsla av hanterbarhet. Enligt de svar jag fick av respondenterna förmedlar lärarna en relativt bra känsla av sammanhang. Det verkar brista mest när det kommer till meningsfullheten då lärarna inte verkar nå fram med betydelsen av hälsa i skolan. Med min lilla inblick och mitt relativt lilla urval är jag medveten om att jag inte kan fastsälla några definitiva nivåer av elevers KASAM. Däremot är det mycket intressant att koppla samman deras svar med olika delar av Antonovskys teori och se om jag kan hitta mönster. Jag har valt att tolka elevernas svar utifrån Antonovskys teori och i ljuset av begreppet KASAM.