Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:

• Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?
• I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?
• På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?
• På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?

Metod

Undersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide där spontana följdfrågor förekom. Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet. Dessa analyserades sedan utifrån frågeställningarna, en teori om stress i förhållande till idrottsskador samt en modell om riskfaktorer för skadeuppkomst.

Resultat

Informanternas uppfattning om varför de blivit skadade varierade. Flera ansåg att en hög träningsmängd var en starkt bidragande faktor. Två av informanterna påtalade även att mentala faktorer hade haft betydelse. Informanterna var i regel nöjda med att erhålla ett godkänt betyg i de kurser de genomgick under skadeperioden, men reflekterade också över en bristande kunskapsinhämtning under densamma. En majoritet av informanterna upplevde att de inte erhållit något stöd eller någon hjälp från högskolan efter att de blivit skadade och framförde förslag till förbättringar riktade till lärosätet. Vissa ifrågasatte samtidigt om högskolan och lärarna ens hade något stödjande ansvar. Informanterna hade god kännedom om en framtida skadeproblematik inom yrket och trodde inte att de skulle kunna arbeta som lärare i idrott och hälsa fram till pensionen.

Slutsats

Vi tror att den fysiska arbetsbelastningen hos studenterna påverkade deras skadeuppkomst. Informanternas beslut om att genomföra praktiska moment i utbildningen trots att de var skadade kan tänkas ha påverkats av lärarnas inställning och råd till informanterna. Vi anser att det finns ett behov av en mer omfattande kvantitativ studie i syfte undersöka hur vanliga idrottsskador är vid en lärarutbildning inom idrott och hälsa, då detta i dagsläget är okänt. Dessa data kan sedan jämföras med andra utbildningar vilka ställer krav på fysisk prestation.