Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?

Metod

De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts.

Resultat

Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning.

Slutsats

Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.