Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur läroplansskiftet 2011 påverkar ämnet idrott och hälsas uppdrag och innehåll i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningarna är "Vilka förändringar framträder vid en jämförelse mellan kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lärare den nya kursplanen i idrott och hälsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".

Metod

De metoder som har använts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 på GIH. Ett strategiskt urval av fyra lärare gjordes därefter. Det empiriska materialet tolkades genom en intern reliabilitetsbedömning. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Basil Bernsteins begrepp klassifikation, inramning, integrerad kod och samlingskod.

Resultat

I textanalysen framträder att kursplanen i idrott och hälsa från 2011 är tydligare än kursplanen från 1994. Tydligheten består i dispositionen, det enklare språket, de språkliga strategierna och införandet av ett centralt innehåll. I textanalysen framträder även att innehållet i de båda kursplanerna inte märkbart skiljer sig åt. Även lärarna uppfattar den nya kursplanen som tydligare. De har tagit fasta på olika förändringar i och med den nya kursplanen, och gjort olika förändringar i sin undervisning. Det centrala innehållet verkar användas som en checklista för lärarnas befintliga undervisningsinnehåll.

Slutsats

Lärarna har uppfattat den nya kursplanen på skilda sätt, och därför gjort olika förändringar i sin undervisning. Att detta skett kan bero på tidsbrist och dålig förberedelse inför Lgr 11. Om lärarna följt kursplanen från 1994 medför den nya kursplanen inga större förändringar i undervisningen. Lärarnas nu bedrivna undervisning representerar en relativt stark klassifikation avseende ämnets innehåll, med en relativt svag inramning avseende de valmöjligheter kursplanen överlåter till lärarna.

Aim and questions

The study's aim has been to examine how the curriculum change in 2011, in an initial stage, affect the subject physical education and health's mission and content in the primary grades 7-9. The questions are "What changes appear in a comparison of curriculum in physical education and health from 1994 to 2011?" and "How do teachers perceive the new curriculum in physical education and health, and what do they highlight in relation to their teaching?".

Method

The methods are comparative textual analysis and qualitative interviews. The textual analysis deals with the curriculum in physical education and health from 1994 and 2011. The respondents where contacted in the early autumn in 2011, during a seminary about the school reform at GIH. A strategic choice of four teachers was made to the qualitative interviews. The empirical data were interpreted by an intern reliability assessment. The results were therefore analyzed with help of Basil Bernstein's terms classification, framing, integrated code and elaborated code.

Results

The textual analysis shows that the curriculum in physical education and health from 2011 is clearer than the curriculum from 1994. This is because of the disposition, the simplified language, the linguistic strategies and the introduction of a central content. In the textual analysis it also appears that the content does not differ noticeable. Even the teachers perceive the new curriculum as clearer. They have notice different changes, and therefore made various changes in their teaching. The central content seems to be used as a checklist for their current teaching content.

Conclusions

The teachers interpret the new curriculum in different ways, and have therefore made different changes in their teaching. That this occurred may be because of lack of time and preparation before Lgr 11. The textual analysis shows that if the teachers had followed the curriculum from 1994, the new curriculum will not result in major changes in terms of teaching. Furthermore the analysis shows that the curriculum is represented by a stronger classification in content, but still with a relatively weak framing when it comes to the choices that the curriculum leaves to the teachers.