Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.

• I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?
• Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?

Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.

Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.

Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.