Syfte och frågeställningar
Syftet har varit att analysera hur lärarrollen gestaltas i tre svenska långfilmer ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna var:
- Vilka karaktärsdrag och egenskaper finns hos de kvinnliga respektive manliga lärarna?
- Hur ser relationerna och maktbalansen ut mellan lärare och elever?
Metod
Datainsamlingen har skett genom filmanalys uppdelad på två plan. Karaktärsdrag och egenskaper hos lärarna har undersökts utifrån Joseph M. Boggs analysmodell, där vi valt ut de för vår studie mest relevanta tillvägagångssätten. Resultatet har vi sedan kopplat till Yvonne Hirdmans och Ingrid Lindells stereotypmodeller. Relationer och maktbalans har analyserats med stöd i Hirdmans genusteori och R.W. Connells maskulinitetsteori.
Resultat
Resultaten visar att de båda kvinnliga lärarna framställs på ett likartat sätt, vilket också är gällande för de två manliga. I porträtten av de kvinnliga lärarna fokuseras till stor del på utseende och sexualitet, medan det hos de manliga lärarna är lärarrollen som står i fokus. Det framkommer även att de manliga är goda förebilder och bra lärare. Till skillnad från de manliga lärarna får vi en inblick i de kvinnliga lärarnas privatliv, med relationer och otrohet. Resultatet visar även att de manliga lärarna aldrig förlorar kontrollen i relationen med eleverna, vilket sker i relationen mellan de kvinnliga lärarna och eleverna. Vidare är det den privata relationen de kvinnliga lärarna har med sina elever, som handlingen i de filmerna kretsar kring, medan det är relationen mellan lärare och elev i skolan, som är av vikt för de manliga.
Slutsats
Den slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att de kvinnliga och manliga lärarrollerna i de filmer vi analyserat, bidrar till att upprätthålla det genussystem som samhället vilar på. Detta sker genom den maktstruktur som går att utläsa i filmerna, samt att kvinnorna snarare framställs som stereotypa sexuella objekt, än som lärare, medan männen beskrivs utifrån sin yrkesroll, som kompetenta, sympatiska lärare.
Stockholm: Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap , 2006. , p. 48