Friluftslivets värden och möjligheter engagerar många. Dess värden har under långt tid varit starkt förankrade i en nordisk kulturtradition. I skolsammanhang är förtroendet för friluftslivets förmåga att utveckla barn och unga påtagligt. Boken Lärande i friluftsliv ställer en rad angelägna didaktiska frågor. Vilket lärande om ett brett definierat friluftsliv är det som erbjuds i skolor och på lärarutbildningar? Hur utmanar vi elevers och studerandes befintliga kunnande? Och hur kan detta lärande bli tillgängligt i vårt samtida mångkulturella samhälle? I vilka rum/miljöer kan lärandet ske?
Bokens inledande kapitel belyser hur lärande i friluftsliv kan fördjupas genom att uppmärksamma upplevelsens betydelse i mötet mellan natur och fysisk aktivitet. Vidare ges exempel på hur ledarskapet kan utvecklas med hjälp av etablerade teorier samt hur "reflektion som metod" kan bidra till ett ökat kunnande.
Lärande i friluftsliv innehåller även tillämpade didaktiska exempel. Läsaren inbjuds att ta del av ett projekt kring samverkan mellan olika aktörer inom vinterfriluftsområdet, hur en propedeutisk kurs med lärarstuderande med mycket liten erfarenhet av friluftsliv stegvis växer fram och hur simning och simkunnighet, ett ofta omdebatterat kunnande ur ett mångfaldsperspektiv, motverkar hinder genom lokalt skapade alternativa undervisningsformer.
Lärarutbildningar har generellt saknat inslag om hur undervisning kan utformas kring upplevelse av och lärande om landskap. Boken bidrar med nya tankar också kring detta. Med utgångspunkt i det enkla friluftslivet vänds förutsättningarna för lärande i utevistelse och friluftsliv bokstavligen "upp och ned".
Lärande i friluftsliv är produkten av ett FoU-projekt vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Boken är ett första steg i arbetet med att utveckla en problematiserande och forskningsanknuten ämnesdidaktik i friluftsliv i skola och på lärarutbildning. Ämnesdidaktiken handlar om en specifik kunskapspraktik, tätt sammanlänkad med ett kroppsligt lärande.
Innehåll: