Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Stödjande miljöer för unga ledare

Lena Larsson ^1,2 & Jane Meckbach ¹

¹ Gymnastik- och idrottshögskolan  ² Linnéuniversitetet

Introduktion: Idrott är en mycket populär fritidsysselsättning för barn och ungdomar i Sverige, mer än 80 % har någon gång varit med i en idrottsförening. Utan alla ledare skulle en verksamhet av denna storlek vara omöjlig att bedriva. Idag finns drygt 600 000 ledare och de flesta arbetar ideellt (RF, 2008). Trots att många engagerar sig som ledare är ledarbrist en ständigt återkommande fråga som idrottsrörelsen brottas med (Lindroth, 2002, Eriksson, 2006).  För att stödja idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet beslutade Sveriges riksdag 2007 att satsa 2 miljarder kr under fyra år. Satsningen fick namnet Idrottslyftet och ett av delmålen var att rekrytera och behålla unga ledare mellan 16-25 år och för att lyckas med detta betonades stödjande miljöer som en framgångsfaktor.

 Syfte & teoretisk ram: Projektet består av två olika delstudier där den första (vilken presenteras här) syftar till att undersöka satsningen på projekt för unga ledare och specifika frågeställningar är: Hur har de olika projekten utformats och vad har man velat uppnå?, Vilken betydelse läggs i begreppet en stödjande miljö? Och Vilka unga ledare vänder sig man sig till, vem är den ”rätta” ledaren? Studien har ett kultursociologiskt perspektiv där stöd tas i Bourdieus teorier och begrepp för att förstå vilka ledare och ledarsatsningar som är möjliga i det sociala sammanhang som idrottsrörelsen utgör. Ur ett sådant perspektiv kan studier av idrottsrörelsen inte reduceras till beskrivningar av vad man gör och av organisationsformer utan måste istället ses som en kulturell och social praktik där vissa värderingar, normer och handlingar är mer givna än andra. Utgångspunkten är att Idrottslyftet och den specifika satsningen på unga ledare kan förstås utifrån att idrottsrörelsen är en social arena där agenternas införlivade erfarenheter sammantaget med objektiva strukturer styr vilka satsningar som blir resultatet och där vissa satsningar framstår som mer givna än andra (Bourdieu, 1977, 1990, 1997).

Metod: Data består av olika typer av skriftligt material om satsningen Unga ledare; i) RF:s och SISU:s årsrapporter från Idrottslyftets två första, ii) de 21 SISU-distriktens utvecklingsplaner för planerade projekt 2010, iii) projektbeskrivningar med särskilt fokus på stödjande miljöer från elva distrikt samt iv) utvärderingar från 5 distrikt och ansökningar från 6 enskilda föreningar. Med hjälp av kvalitativ textanalys har olika frågor ställts till texterna i avsikt att kontextualisera de konkreta beskrivningarna utifrån följande områden: projektens utformning och mål, stödjande miljöer och den utvalda ledaren. Därefter tolkades dessa utifrån den teoretiska referensramen.

Resultat och diskussion: Analysen visar att satsningarna bestått av utbildningar där fokus i första hand har varit att rekrytera nya ledare och tron på idrottsrörelsen som fostransmiljö fungerat som underliggande värdestruktur för utbildningarnas utformning. Genomgående är det utbildningar över idrottsgränserna som erbjudits. De kunskaper som värderas är inte kunskaper i den aktuella idrottsaktiviteten utan kunskaper i sociala frågor, hantering av föräldrar och inaktiva barn. Stödjande miljöer är ett prioriterat område, men ses först och främst som den enskilda föreningens ansvar. Utformandet av stödjande miljöer upprätthåller den rådande maktordningen inom föreningen genom att mästar-lärling tycks vara en given modell. Mästaren är föreningserfaren, en mentor och förebild som ska vara ”bollplank”, förklara hur beslut tas, vara med på träningar och introducera de värderingar och normer som är förhärskande i föreningen. De ungdomar som efterfrågas är de med smak för idrott, förväntas vara aktiva idrottsutövare och kunna sin idrott. Utbildningsintresse och datorvana är andra tillgångar som premieras. Unga ledare och äldre beskrivs som varandras motsatser. Traditionella mötesformer är inget för unga ledare och deras sätt att kommunicera förväntas vara via mötesplatser på nätet. Av utvärderingarna framgår att unga ledarsatsningen har varit ett framgångskoncept. De deltagande ungdomarna tycks ha matchat de utbildningar som erbjudits. Att ungdomarna är nöjda både med kunskaperna de fått och att de har fått nya vänner indikerar att utbildningen gett avkastning i form av dels socialt kapital, dels symboliskt kapital för idrottsledare