Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.

Metod

Fyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.

Resultat

Resultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan. Dock var Hamstrings den muskeln som uppvisade den svagaste korrelationen.

Slutsats

EMG-aktiviteten var i stor grad densamma för respektive muskel trots olika belastningar, olika powervärden samt olika utföranden. Nervsystemet tycks därmed arbeta på ett särskilt sätt, oberoende av de andra parametrarna. Däremot kunde man se en svagare tendens för lägre EMG-aktivitet vid de högre hastigheterna. Hamstringsmuskulaturen var den som hade mest avvikande mönster, detta kan bero på det faktum att den har ett mer komplicerat förlopp än de andra två musklerna som testats.