Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att uppleva burnout: Tränare som drabbats av burnout och deras arbetsmiljö. Upplevelser, känslor och tips från burned out och arbetande tränare.
Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
2010 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete.

Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män.

De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari.

Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid.

Abstract [en]

The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back 

Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men

The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February.

To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.

Place, publisher, year, edition, pages
2010.
Series
D-uppsats, 2006:8
Keyword [sv]
burnout, utbrändhet, tränare, ishockey, tränarlänkishockey
National Category
Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-1306OAI: oai:DiVA.org:gih-1306DiVA: diva2:354156
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2010-10-04 Created: 2010-09-30 Last updated: 2010-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(683 kB)662 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 683 kBChecksum SHA-512
ecae179858bcb938bae51f78eaf1b3f16fc9cb0fc4516a934c065aae76d34b9f88ea373b6b0cb7340e2cb6465683d77eceae1b9b837a57e331e5cdb53829ebd1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Sport and Health Sciences
Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 662 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 479 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf