Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

Our aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence.

Method

Our method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils’ attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them. 38 answeres were from the school with outdoor education profile and 32 answers were from two other schools. The questionnaires were examined on pupils in 9^th grade of three upper (senior) level compulsory schools.

Results

The results of the study showed that outdoor education is not included in Physical Education curriculum in one school, is used very briefly in the second school and used more in the school with a profile of outdoor education. The attitudes towards outdoor education are mixed among the teachers, even though they mention outdoor education as a good tool for different kinds of education, other than sport. The questionnaires showed that outdoor education is pursued and experienced in the same shape as their teachers. There were also a difference in experiencing outdoor eduation between schools with a profile of outdoor education and the school with no profile. Obstacles teachers have mentioned are time, lack of knowledge among teachers and colleagues, economy and resources. From a Norwegian perspective the results show that outdoor education is used more extensively in Physical Education than in Swedish schools. Outdoor education is formed by staying overnight outdoors and with education aimed to support to outdoor education.

Conclusions

Outdoor education is carried out in Physical Education if different prerequisites are fulfilled. These are economy, interests, knowledge, support from the management and headmasters, colleagues interests, cooperation among teachers and the availability of green areas in the

Syfte

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten.

Metod

Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv.

Slutsats

I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.