Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka fyra idrottsföreningars syn på Handslaget, utifrån Stockholmsmodellen. Frågeställningarna är följande:

1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?

2) Vilka gynnas när idrottsföreningars och skolans fält korsas?

3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framträder i Stockholmsmodellen?

Metod

I studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nätverk och företrädde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frågor.  Intervjuerna sammanställdes och analyserades utifrån forskningsläge och teori. 

Resultat

Föreningarna har en organisatorisk makt, i något nätverk är även kommunen styrande. Av intervjusvaren att döma så framkom det även att det tros ligga en dold, politisk agenda bakom Handslaget. Det finns flera parter som gynnas; idrottsföreningarna, skolan och de barn som deltar i aktiviteterna. Huruvida fler har börjat idrotta tack vare Handslaget och om fler icke fysiskt aktiva barn börjat idrotta mer kan inte resultaten visa. Samarbetet mellan idrottsföreningar och skolor har generellt sett fungerat bra i Stockholmsmodellen. En del skolor har sett Handslaget som värdefull avlastning men av intervjuerna framkom även att det istället borde ha getts mer tid för idrottslärarna och ämnet idrott och hälsa samt att det inte är föreningarna som borde göra det här jobbet. 

Slutsats

Idrottsföreningarnas syn på Handslaget utifrån Stockholmsmodellen var övervägande positiv. Handslaget har varit en positiv injektion, framförallt för idrottsrörelsen. Synen på nätverkssamverkan var också övervägande positiv. Handslaget har emellertid inte varit problemfritt. De problem som uppdagats antas dock ligga på ett högre politiskt plan.