Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The purpose of this study is to compare and highlight the scope for research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway.

- What are the similarities and differences in the financing of research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway?

- What are the similarities and differences in forums for research into outdoor recreational pursuits in the two countries?

Method

The method that has been used in this study consists of qualitative interviews in conjunction with an examination of the published material on the subject. The qualitative interviews have been conducted with six key figures in the field of research into outdoor recreational pursuits in Sweden and Norway where the aim was to obtain a comprehensive overview of the research undertaken in both countries. The examination of the published material has been used to complement the interviews, primarily with information from propositions and reports from relevant organisations and authorities.

Results 

Financing in Sweden is spread over several different research councils and authorities where no one organisation has an express responsibility for research into outdoor recreational pursuits. In Norway, however, The Research Council of Norway is the prime source of research funding. The institutions that maintain outdoor recreational pursuits as an academic subject offer alternative sources of funding. The forums for research into outdoor recreational pursuits in Sweden are dominated by the research programme Outdoor Recreation in Change together with smaller subprojects in other larger research projects. Norway has no similar larger project that focuses solely on outdoor recreational pursuits; instead research takes place primarily as subprojects in Miljø 2015 as well as at the academic institutions.

Conclusions

Whereas Swedish research into outdoor recreational pursuits has strong backing from the state, chiefly through Outdoor Recreation in Change, Norwegian research draws its strength at the local level from its established research structures. Both the Swedish and Norwegian researchers express envy as to their neighbours' circumstances and see advantages in the way they work. The benefits of conducting research into outdoor recreational pursuits through larger research projects versus academic research are continually being reevaluated. Both countries also recognise that a definition of what constitutes research into outdoor recreational pursuits is problematic. These factors make a documentation of the extent of the research in the field very difficult.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att jämföra och belysa förutsättningarna för friluftslivsforskning i Sverige och Norge.

- Vilka skillnader och likheter finns gällande finansiering av friluftslivsforskning i Sverige och Norge?

- Vilka likheter och skillnader finns när det gäller olika fora för friluftslivsforskning i de båda länderna?

Metod

Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. De kvalitativa intervjuerna har gjorts med sex stycken utvalda nyckelpersoner inom friluftslivsforskningen i Sverige och Norge där målet varit att dessa ska ge en så pass uttömmande bild av friluftslivsforskningen i respektive land som möjligt. Litteraturstudien har kompletterat intervjuerna med uppgifter från huvudsakligen propositioner samt rapporter från organisationer och myndigheter.

Resultat

Det svenska finansieringsläget är spritt på flertalet olika forskningsråd och myndigheter där ingen av dessa har ett uttalat ansvar för just friluftslivsforskning. I Norge är det istället Norges forskningsråd som huvudsakligen fördelar forskningsmedel men även norska miljödepartementet samt bidrag från de institutioner som har friluftsliv som ett akademiskt ämne. När det gäller forum för friluftslivsforskning domineras det i Sverige huvudsakligen av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring samt mindre delprojekt i andra större forskningsprojekt. I Norge finns det inget liknande större projekt som fokuserar endast på friluftsliv utan istället sker forskningen huvudsakligen som delprojekt i Miljö 2015 samt på de akademiska institutionerna.

Slutsats 

Där den svenska friluftslivsforskningen står sig stark på det statliga planet med framför allt Friluftsliv i förändring har norrmännen sin styrka på det lokala planet med sina etablerade forskningsmiljöer. På den svenska och norska sidan uttrycker man en avund mot grannlandets förutsättningar och ser  fördelar i vad dessa gör. Friluftslivsforskningens fördelar som större forskningsprojekt kontra akademisk forskning diskuteras och jämförs samt det faktum att båda länderna ser det som svårt att definiera friluftslivsforskning vilket gör kartläggningar av omfattningen av forskning på området svårt.