Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan undervisar inom friluftsliv med fokus på plats, undervisningsmetoder och begränsande ramar. Plats förstås av oss som den plats som används i undervisningen. Platsen kan väljas antingen för att den är lämplig som arena för undervisningens aktiviteter eller för att den är intressant i sig ur olika perspektiv som till exempel kultur, historia och ekologi. Frågeställningarna har varit:

-Hur använder lärare i friluftsliv platsen i undervisningen?

-Vilka undervisningsmetoder använder lärare i friluftsliv?

-Finns det ramar som begränsar lärares handlingsutrymme inom friluftsliv?

Metod

Studien är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju lärare i idrott och hälsa har intervjuats om sin undervisning i friluftsliv. Lärarna är verksamma i olika delar av Sverige och alla utom en har mycket lång erfarenhet som idrottslärare. Lärarna undervisar i olika årskurser på grundskolan.Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; platsresponsiv pedagogik, learning by doing och ramfaktorteorin.

Resultat

Studien visar att lärarna använder den plats för undervisningen i friluftsliv som är lämplig med hänsyn till tillgänglig tid, uppgiftens karaktär och elevgruppens storlek. Lärarna väljer ofta ett närbeläget grönområde men flera uttrycker önskemål om tillgång till större skogsområde. Möjligheterna att välja olika platser för undervisningen varierar stort beroende på var skolan är belägen geografiskt.Platsen används oftast som en arena för aktiviteterna inom undervisningen men studien visar att platser också används av lärarna för att de är intressanta i sig genom att de kan erbjuda naturupplevelser och möjlighet till utforskande av olika perspektiv som kulturellt, ekologiskt och historiskt.Många lärare betonar betydelsen av att eleverna känner sig trygga och säkra i naturen så att förutsättning för fortsatt intresse för friluftsliv i livet skapas. De har också ambitionen att eleverna skall finna ro och avkoppling i naturen och ser kopplingen till god hälsa. Lärarcentrerade undervisningsmetoder används för att säkerställa att eleverna får de grundläggande kunskaper och färdigheter som krävs för att de skall känna sig trygga och bekväma i naturen och kunna ta nästa steg i utvecklingen. Elevcentrerade metoder används för att uppmuntra eleverna att ta eget ansvar för sitt lärande. Genom att använda lärmetoden Guided Discovery kan platsresponsiv pedagogik stödjas genom att eleverna utforskar en plats’ unika egenskaper ur olika perspektiv.Studien visar att de främsta begränsningarna för lärarnas undervisning är; tid, resurser och tillgång till naturområden.Genom att arbeta med platsresponsiv pedagogik borde flera av dessa begränsningar kunna överkommas. Vi hoppas att vi har aktualiserat frågan om platsresponsiv pedagogik genom vår studie.

Aim

This study aims to explore how teaching is performed in outdoor education- a learning area in the curriculum in Swedish schools – focusing on place, teaching methods and limitations. Seven teachers in outdoor education were interviewed about this. The meaning of place is understood as a place for teaching. It could either be a place chosen for its suitability to be an arena for teaching activities or because it is interesting in itself from various perspectives such as culture, history and ecology.

Methodology

The study is qualitative and has been performed by semi-structured interviews with seven teachers in elementary schools in different parts of Sweden. Six of the teachers were very experienced while one had been a teacher less than two years. The results have been analyzed based on three theoretical frameworks - place-responsive pedagogy, learning by doing and frame factor theory.

Result

Findings suggest that the teachers use a place for their teaching in outdoor education that is suitable taking into account available time, the kind of teaching activity and pupils involved. This often implies a green area near school. There are also some findings showing that the teachers choose a place because it is interesting and can offer nature experiences and knowledge from various perspectives such as culture, ecological and historical.Teaching methods include command styles which are used to give the pupils basic knowledge in outdoor education which is needed to make them feel safe and secure in nature so that a basis for continued interest in outdoor education is founded. Discovery styles are used to encourage pupils to take responsibility for their learning. This style supports place- responsive pedagogy as the pupils explore a place in depth.Limitations in teaching outdoor education raised by the interviewed teachers include time, resources and natural areas. These difficulties could be overcome by using place-responsive pedagogy as this pedagogy mostly implies staying in the surroundings of the school.The interviews have given us an insight how teaching in outdoor education is performed in different parts of Sweden. We conclude that the possibility of finding suitable places for outdoor education activities varies depending on where the school is situated geographically.6The main findings in the study are that the teachers use the place as an arena for their teaching activities. None of teachers distinctly use place-responsive pedagogy in their teaching but they include places in their teaching that are interesting out of various perspectives such as nature experiences, historical and cultural interests. We hope that we have actualized the idea of place-responsive pedagogy by making our interviews.