Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte: Studiens syfte är att undersöka fotbollsspelares kunskap kring hjärnskakningar samt hur benägna de är att söka vård vid en upplevd hjärnskakning. Vidare syftar studien till att utreda om det finns ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och faktorer som kön, ålder eller tävlingsnivå. De tre frågeställningar studien undersökte var därför följande: Hur benägna är fotbollsspelare att söka vård för hjärnskakningar? Hur god är fotbollsspelares kunskap om hjärnskakningar? Finns det ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och kön, ålder, tidigare upplevt hjärnskakning eller tävlingsnivå?  

Metod: Studie genomfördes med en kvantitativ enkät utformad som en modifierad Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), förkortad RoCKAS-ST. RoCKAS-ST är en etablerad undersökningsmetod som används i flera vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde genom utskick till ett flertal föreningar och grupper av individer som är aktiva fotbollsspelare. För att vara kvalificerad att delta skulle en person vara aktiv fotbollsspelare mellan 18–35 år samt kvinna eller man. 61 deltagare svarade på enkäten, varav 59 uppfyllde kraven för att användas i studien. Enkäten består av tre olika sektioner. Sektion 1 samlar relevanta variabler kring de personer som fyller i enkäten. Sektion 2 bestod av åtta frågor angående personens benägenhet att söka vård vid hjärnskakning. I denna del ska personerna självskatta sig på en 1–3 likertskala. Sektion 3 kartlägger personens kunskap kring hjärnskakningar, där deltagarna svarar på tio sanna eller falska frågor gällande olika påståenden om hjärnskakningar för att ge personen ett hjärnskakningskunskapsindex.   

Resultat: Deltagarna visade en god kunskap om hjärnskakningar och presterade i genomsnitt 0,736 på CKI (Concussion Knowledge Index). Deltagarna uppvisade även en god benägenhet att söka vård vid hjärnskakning, med ett genomsnittligt CAI (Concussion Attitude Index) på 2,22. 

Slutsats: Utifrån resultaten visade studien att det finns en god kunskap om hjärnskakningar samt en positiv inställning till att söka vård vid hjärnskakning. Studien fann inga korrelationer mellan kunskapsnivån- samt benägenhet att söka vård för hjärnskakningar hos olika grupper av vuxna inom svensk fotboll.

Purpose: The purpose of this study is to investigate football players' knowledge of concussions and their likelihood of seeking medical attention following a perceived concussion. Additionally, the study aims to investigate if there is a correlation between the level of knowledge and the attitude to seeking medical care for concussion and factors such as gender, age or level of competition. The three questions the study investigated were there for as follows: How likely are football players to seek medical care for concussions? How good is football players' knowledge about concussions? Is there a correlation between the level of knowledge and the propensity to seek medical care for concussions and gender, age, previous experience of concussion or level of competition? 

Method: This is achieved through a quantitative survey designed as a modified Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), abbreviated as RoCKAS-ST. RoCKAS-ST is an established research method used in several scientific papers. Data collection involved distributing the survey to various football clubs and groups of individuals actively engaged in football. Participants, aged 18-35, had to be either female or male to be eligible. 61 individuals responded to the survey, with 59 meeting the criteria for inclusion in the study. The survey comprises three sections: Section 1 gathers relevant groups variables, Section 2 includes eight questions assessing participants' inclination to seek medical attention for concussions on a 1–3 Likert scale, and Section 3 evaluates participants' concussion knowledge through ten true or false questions, resulting in a concussion knowledge index. 

Result: The participants demonstrated a good level of knowledge about concussions, scoring an average of 0.736 on the CKI (Concussion Knowledge Index). They also exhibited a decent, yet not particularly high, tendency to seek medical care for concussions, with an average CAI (Concussion Attitude Index) of 2.22.   

Conclusion: Based on the results, the study showed that there is a good level of knowledge about concussions as well as a positive attitude towards seeking medical care for concussions in adult football players. Additionally, the study found no correlations of differences between levels of knowledge and the attitude towards seeking medical care for concussions among different groups of adults within Swedish football.