Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Introduktion 

Idrottsundervisningen i skolan är en viktig komponent i elevernas utbildning och välbefinnande. För en del elever är idrottsundervisningen den enda tillgången till regelbunden fysisk aktivitet, ämnet har således en avgörande betydelse för många elevers välmående och hälsa. För elever i årskurs nio i Sverige utgör skolidrotten en obligatorisk del av läroplanen och det förväntas att elever deltar i olika fysiska aktiviteter. Trots det, väljer en del elever att inte byta om och delta på idrottslektionerna. Detta fenomen väcker frågor om vilka faktorer som påverkar elevers beslut att delta eller inte i skolidrotten, samt vilka faktorer som påverkar deras val att byta om eller inte. 

Syfte

Studien syftade till att dels undersöka hur stor andel av alla elever i årskurs 9 som deltar i undervisningen, och dels vilka faktorer som påverkar att de väljer att inte delta eller byta om inför idrottsundervisningen. 

Teori och metod 

Det teoretiska ramverket som valts är Bourdieus sociokulturella teori och centrala begrepp är: habitus, kapital, livsstil och smak. Studien har utgått från en kvantitativ metodansats där 59 elever från en högstadieskola i en mindre stad söder om Stockholm besvarade studiens frågeformulär. Datan bearbetades med en bivariatanalys i Excel genom pivottabeller. 

Resultat och diskussion Resultatet visade att 93% av de 59 elever i årskurs 9 som besvarade enkäten väljer att alltid eller oftast delta på idrottslektionerna. De främsta faktorerna att eleverna väljer att inte deltar på idrottslektionerna är, (1) avsaknad av träningserfarenhet på fritiden, (2) svagt idrottshabitus och (3) negativ upplevelse och inställning till idrottsämnet. Faktorerna till att elever väljer att inte byta om är hos tjejer “annat” och killar “ har inte idrottskläder”. Avslutningsvis tyder resultatet på att det krävs mer forskning för att ta reda på bakomliggande orsaker till varför tjejer och killar väljer att inte byta om.