Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras?

Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval.

Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid.

Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen.

Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified?

Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection.

Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning.

Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.