Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Introduktion

Det finns starka könsmönster kopplade till idrott och fysisk aktivitet som påverkar möjligheten till deltagande för barn och ungdomar. Sport och tävling har traditionellt sett kopplats samman med maskulinitet medan motion, hälsa och estetiska idrotter haft en kvinnlig prägel (ex. Larsson 2009, Meier 2015). Dessa traditioner går långt tillbaka i tiden, men påverkar vår relation till fysisk aktivitet i allra högsta grad än idag. Flickor, särskilt i tonåren, är generellt mindre fysiskt aktiva än pojkar i samma ålder (Folkhälsomyndigheten 2018, Nyberg 2017). Ur ett historiskt perspektiv har kvinnor idag tillgång till ett stort utbud av idrotter (Larsson 2009), men ändå verkar möjligheterna till fysisk aktivitet inom ramen för ”att vara flicka” fortfarande vara begränsade. Könsmönster kring rörelse och fysisk aktivitet påverkar även pojkar då den maskulina, heteronormativa idrotten sätter snäva ramar för hur en fysiskt aktiv pojke förväntas bete sig (Larsson 2009).

Könskodade begränsningar av rörelse och fysisk aktivitet är ett jämställdhetsproblem. Skolan har ett uppdrag att arbeta aktivt för jämställdhet. Läroplanen föreskriver att skolan ska arbeta för att motverka och uppmärksamma eleverna på traditionella könsmönster (Skolverket 2022), exempelvis i relation till rörelse och fysisk aktivitet. Studier som gjorts på skolan med ett genusperspektiv visar dock att verksamheten i många fall medverkar till att reproducera existerande könsmönster (ex. Kjellberg 2004, Tallberg Broman 2002). Inom ämnet idrott och hälsa visar flera studier att lärare har olika förväntningar på och förstärker olika könsnormativa beteenden hos flickor och pojkar (ex. Oliynyk 2014, Skolverket 2010, Larsson, Redelius & Fagrell 2007).  

Genus har också undersökts inom samarbeten mellan idrottsrörelsen och skolan, och även här reproduceras traditionella könsroller där pojkar ses som bättre och tillåts ta större plats (Carlman & Hjalmarsson 2019, Grahn & Berggren Torell 2015). Även barn reproducerar dessa idrottsrelaterade könsnormer i handlingar och tal (Larneby 2020, Grahn & Berggren Thorell 2015, Eliasson 2009, Fagrell 2000), men det finns också exempel på hur barn förhandlar kring och utmanar könsstereotypa beteenden (Oliynyk 2014, Grahn & Berggren Torell). I sin studie av skolgårdens fotbollsspel visar Wester (2019) att typiska maskulina beteenden dominerar, men också att dans, kramar och omhändertagande är en del av det sociala livet på planen.  

När det kommer till fritidshemmet finns det få undersökningar som anlägger ett genusperspektiv (Dahl 2011, Hjalmarsson, Löfdahl Hultman & Warin 2017) och det har inte gjorts några studier kring genus  och rörelse på fritidshemmet. Rörelse och fysisk aktivitet är en viktig del av fritidshemmets verksamhet (Skolverket 2022), och med tanke på ovanstående bild av hur könsmönster reproduceras i idrottsvärlden och i skolämnet idrott och hälsa är det av intresse att undersöka hur kön konstrueras i rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Fritidshemmet har inte, likt skolämnet idrott och hälsa, en lika stark koppling till föreningsidrotten (Skolverket 2010) utan i stället ett mer lekcentrerat förhållande till rörelse (Skolverket 2022, Lund, Riiser & Löndal 2023, Löndal 2010b). Hur påverkar fritidshemmets traditioner, organisering och pedagogik hur kön skapas i rörelse och fysisk aktivitet?

Syfte och teoretisk ram

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur kön konstrueras i rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta görs genom att ställa följande frågor: 

• Hur upplever barn rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet? 
• Vilka önskemål uttrycker barn i relation till rörelse och fysisk aktivitet i fritidshemmet? 
• Hur interagerar pedagoger med barn i relation till rörelse och fysisk aktivitet i fritidshemmet? 
• Hur interagerar barn med varandra i relation till rörelse och fysisk aktivitet i fritidshemmet?  

Studien kommer att genomföras, analyseras och diskuteras med ett genusperspektiv.  

Metod  

Studien är etnografiskt inspirerad observationsstudie där fritidshemmets verksamhet på 1-2 grundskolor kommer observeras under en längre period. Intervjuer i form av samtalspromenader med barn kommer genomföras för att få en bild av hur barn upplever och vilka önskemål som uttrycks i förhållande till rörelse och fysisk aktivitet.  

Resultat  Inga att redovisa.  

Diskussion och slutsatser Inget underlag för diskussion och slutsatser.