Introduktion
Studien som presenteras utgår andra delstudien i mitt avhandlingsarbete. Då jag är i början av arbetet med studien så kommer presentationen inte inkludera resultat, slutsats eller diskussion. Studien ämnar undersöka unga transpersoners dagliga rörelse i skolan. Centralt för problemformuleringen är att unga transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Det är en utsatthet som till stor del grundas i rådande normer kring kön och sexualitet, cisnormativitet och heteronormativitet (McBride, 2021). Forskningen visar att många unga transpersoner utsätts för olika typer av våld, trakasserier och utanförskap (McBride, 2020). Det innebär att enbart vistas i skolan kan vara svårt för unga transpersoner. En viktig dimension i gruppens utsatthet är något som Judith Butler (2004) lyfter fram, nämligen hur den här utsattheten inte enbart handlar om exkludering från exempelvis idrott, utan om att exkluderas från det mänskliga. Butler (2004) beskriver det som att reduceras till något omöjligt, till något på låsas, till något omänskligt.
Syfte och teoretisk ram
Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för unga transpersoners tillblivelse och möjlighet till rörelse i skolan. Fokus ligger på mötet mellan omgivningen och individen, på hur och varför dessa möten skapar möjligheter och begräsningar för unga transpersoners tillblivelse och rörelse. Studien ämnar således undersöka på vilket sätt transpersoner kan röra sig i och genom skolan. Det handlar både om att undersöka vilka premisser som begränsar och vilka som skapar möjligheter till rörelse, men också vilka potentiella möjligheter rörelse medför i unga transpersoners tillblivelse. Studiens vidare syfte är att bidra med kunskap som kan informera utvecklingen av hållbar daglig rörelse i skolan. I avhandlingen kommer jag använda mig av Karen Barads agentisk realism. Teorin kommer både fungera som studiens ontologiska ramverk och som teoretiskt ramverk i förståelsen och analysen av det empiriska materialet. Agentisk realism är en relationell ontologi i vilken Barad argumenterar för en förståelse av universum där den primära ontologiska enheten inte utgörs av enskilda objekt med inneboende gränser och egenskaper utan snarare som fenomen som alltid är i tillblivelse (Barad, 2007).
Metod
I studien kommer kring tio självidentifierade transpersoner, i åldrarna 13-16, intervjuas i deras vardag. Den valda metoden är go-along intervju, vilket är en typ av medföljande intervju. Forskaren kommer följa med intervjupersonen under dennes dag. Varje intervjuperson beräknas intervjuas 8-15 timmar delat på en eller flera tillfällen. Temat för intervjuerna kommer vara kring känslor, tankar och förhoppningar, samt om praktiker, relationer, och vanor. Intervjuerna innefattar förutom den verbala intervjun även observationer där forskaren observerar det som händer, däribland omgivningen och möten. Då intervjuerna kommer att behandla potentiellt känsliga ämnen så kommer de utformas i samråd med intervjudeltagarna. Detta för att de på bästa sätt ska anpassas efter deras specifika situation. Det kan exempelvis handla om att bestämma var intervjuerna ska äga rum men också vad som kan pratas om när, etc. De verbala delarna av intervjuerna kommer att dokumenteras med hjälp av ljudinspelningar och observationerna kommer att dokumenteras med hjälp av fältanteckningar.
2023. p. 61-