Introduktion Det finns inga studier på forskarnivå som är kopplade till ”långsamma rörelsepraktiker” (LRP) inom ämnet idrott och hälsa i skolan, däremot en mängd examensarbeten. Några av dessa examensarbeten indikerar att lärare känner osäkerhet inför att undervisa i yoga eller annan spänningsreglering, då de upplever att de saknar tillräcklig utbildning för att kunna göra det. I föreliggande projekt har dock de medverkande lärarna fått utbildning i yogabaserade praktiker (YBP ) eller liknande, vilket kan jämställas med ”långsamma rörelsepraktiker” (LRP). Det saknas didaktisk forskning som undersöker hur elevers upplevelser av LRP ser ut i skolans grund- och gymnasieskola och hur lärarna upplever att undervisa i dem. Projektet vill belysa didaktiska överväganden som är förknippade med ”långsamma rörelsepraktiker”, som en kontrast till den rådande aktivitetsdiskursen inom ämnet idrott och hälsa, dvs ge en breddad syn på hur undervisning i ämnet idrott och hälsa kan bedrivas.
Syfte och teoretisk ram
Syftet med projektet är dels att undersöka lärares upplevelser av att undervisa i långsamma rörelsepraktiker i ämnet idrott och hälsa, dels elevers upplevelser av att delta i denna undervisning och hur undervisningen upplevs relatera till kunnande/lärande. Hur hanterar lärarna och eleverna de möjligheter och svårigheter som kan uppstå i undervisningssituationen? Hur upplever lärarna och eleverna undervisningens koppling till läroplanens syfte att ”utveckla elevernas kroppsliga förmåga”? Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i Merleau-Pontys livsvärldsbegrepp ”vara-till-världen” (être-au-mond). Den levda kroppen är vår tillgång till världen, och den (kroppen) kan aldrig reduceras till något rent subjektivt eller objektivt. Eftersom den levda världen är social, historisk och individer är kroppsliga subjekt, är andras livsvärldar aldrig helt främmande för oss, dvs med våra levda kroppar kan vi genom interaktion nå djupare kunskap om andra.
Metod
Projektet genomfördes på 2 gymnasieskolor. 3 lärare i idrott och hälsa och 8 skolklasser blev involverade. Författaren besökte skolorna och klasserna före projektets början för att etablera kontakt och för att kunna samla in samtycke från deltagarna. 8 lektioner filmades, därefter gjordes en individuell intervju med varje lärare och 8 gruppintervjuer med elever. Materialet har transkriberats och därefter analyserats utifrån en öppen fenomenologisk tyglande (bridlling ) attityd, dvs att inte förstå och dra slutsatser för snabbt.
Resultat
Preliminära resultat visar att lärarna upplever i olika hög grad att de kliver utanför sin bekvämlighetszon när de undervisar i LRP. En lärare uttrycker ”det har varit en resa för mig, också, att få ihop det här ’långsamma rörelse-paketet’”. Eleverna upplever LRP som ett sällsynt inslag i ämnet idrott och hälsa, det upplevs som annorlunda och skönt men också utmanande på olika vis, både kroppsligt och mentalt. Eleverna uppskattar framför allt att det inte är fokus på den presterande kroppen, men det finns också upplevelser av ”Det måste ju finnas en anledning till varför jag ska prestera på topp… det måste till nån press typ… en tävling…eller så…”
Diskussion och slutsatser
Den levda kroppens intersubjektivitet står i centrum både för lärare och elever, dvs växlingen mellan upplevelsen av min kropp som ett upplevande subjekt, den andras kropp som ett expressivt objekt eller min kropp som ett expressivt objekt för någon annan. Detta påverkar även upplevelsen av kunnande/lärande hos eleverna, och influerar de didaktiska val som lärare gör.
2023. p. 54-55