Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplever kring formativ bedömning samt vilka formativa strategier som främst kommer till uttryck i deras undervisning. Studiens material omfattar 6 lärarintervjuer som analyseras med hjälp av en tematisk analys och sätts i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument och formativ bedömning såsom den definieras av utbildningsforskaren Dylan Wiliams. De teoretiska ansatser studien tar sin utgångspunkt i är dels läroplansteorin och dels ramfaktorteorin. Genom läroplansteorin analyseras vilka skrivningar om formativ bedömning som förmedlas via läroplanen samt hur dessa sedan tolkas av respondenterna och realiseras i undervisningen. Ramfaktorteorin möjliggör i sin tur en djupare analys av vilka yttre faktorer som är säregna för ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa stöter på ämnesspecifika utmaningar i arbetet med formativ bedömning. De utmaningar som är mest framträdande är brist på digitala hjälpmedel, litet skriftligt underlag för bedömning samt avsaknad av kollegiala samtal om bedömning. Resultatet visar även att det finns möjligheter som i viss mån är ämnesspecifika när det kommer till formativ bedömning. Det mest framträdande är tillgänglighet av kamratbedömning i och med att många elever på sin fritid utövar/utövat idrotter och rörelseaktiviteter som återkommer i idrottsundervisningen och således besitter vissa förkunskaper. När det kommer till framträdande formativa bedömningsstrategier så är konkretisering av lärandemål, nyttjandet av elever som lärresurs (kamratbedömning) och framtagande av belägg för att lärande skett återkommande. Samtalet som förs med lärarna i den här studien berör arbetet som sker i det som av läroplansteoretiker kallas transformerings- och realiseringsarenan (Linde, 2013). Det är i dessa arenor läroplanen tolkas, förmedlas och appliceras i undervisningen. Slutsatsen vi drar av studien är att de skrivningar om formativ bedömning som läroplanen ger uttryck för kräver vissa yttre förutsättningar i en idrott och hälsa-kontext, då främst i den praktiska delen av ämnet.

The purpose of this study is to investigate the possibilities and challenges experienced by upper secondary school teachers of Physical Education regarding formative assessment, as well as the formative strategies that mainly come to expression in their teaching. The study’s material includes six teacher interviews that are analyzed using thematic analysis and related to previous research, schools governing documents, and formative assessment as defined by the researcher Dylan Wiliams. The theoretical approach this study took was partly in the curriculum theory and partly in the framework factor theory. Curriculum theory was used to analyze what writings of formative assessment are being conveyed through the curriculum and how these are then interpreted by the respondents and realized in teaching. The frame factor theory, on the other hand, enables a deeper analysis of which external factors are peculiar to the subject of Physical Education. The results show that upper secondary school teachers in Physical Education encounter subject-specific challenges when working with formative assessment. The most prominent challenges are a lack of digital aids, little written evidence for assessment, and a lack of collegial discussion about assessment. The results also show some opportunities that are to some extent subject-specific in relation to formative assessment. The most prominent opportunity is the availability of peer assessment, as many students in their spare time practice/practiced sports and other movement activities that recur in Physical Education and, thus, possess certain prior knowledge. In terms of formative assessment strategies, the concretization of the learning goals, the use of students as a learning resource (peer assessment), and the production of evidence that learning has taken place are recurring. The conversation held with the teachers in this study concerns the work that takes place in what curriculum theorists call the transformation and realization arena (Linde, 2013). It is in these arenas that the curriculum is interpreted, conveyed, and applied in teaching. The conclusion we draw from the study is that the writings about formative assessment expressed in the curriculum require certain external conditions in the physical education context, primarily in the practical part of the subject.