Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Arbetet består av en observation av det svenska herr samt juniorlandslaget i fotboll, mer spe-cifikt P15 och P19. Observationen utgår ifrån fyra olika aktioner i speluppbyggnaden. Syftet med arbetet är att kvantitativt mäta beslutsfattningen hos P15, P19 samt herr-landslagsspelare i svensk fotboll utifrån fyra förutbestämda aktioner i speluppbyggnaden. Motivet bakom stu-dien är att med hjälp av videoanalys kunna identifiera spelintelligens. Hur skiljer sig besluts-fattningen mellan P15, P19-landslaget och herrlandslaget i speluppbyggnaden? Vår hypotes är att det finns en skillnad i beslutsfattning mellan de olika åldersgrupperna inom landslagen.

Metod

Vi har analyserat 6 landskamper, 2 matcher för respektive landslag. Matcherna har analyserats med videoanalysverktyget Longomatch. För att utesluta byten observerades enbart första halvlek i respektive match. Vi har analyserat beslutsfattningen i speluppbyggnaden för re-spektive position genom att observera 4 förutbestämda aktioner i förhållande till planindel-ningen samt motståndarnas försvarslinjer. Planindelningen tillhör Svenska Fotbollsförbundets utbildningsplan. Kruskal-Wallis test användes för att beräkna signifikansnivån som sattes till p <0,05.

Resultat

Totalt har 270 minuter film kodats och analyserats. 24 stycken spelare har observerats under sex första halvlekar (45 minuter). Totalt registrerades 384 stycken aktioner för samtliga ål-dersgrupper. P-värdet för respektive aktion var mycket högre än signifikansnivån vilket före-slår att det inte fanns någon signifikant skillnad i fördelningen av antal aktioner för respektive åldersgrupp.

Slutsats

Noll hypotesen kan ej förkastas på grund av att p>0,05. Orsaken till detta kan bero på för lite insamlade data för att kunna se ett betydande resultat utifrån de antal matcher som observe-rats. Genom att analysera flera matcher samt fler kognitiva kvalitéer hos varje spelare så ökar chansen att få fram ett betydande resultat samt en större signifikansnivå.

Aim

The work consists of an observation of the Swedish men's and junior national football team, more specifically P15 and P19. The observation is based on four different actions in the game build-up. The purpose of the work is to quantitatively measure the decision-making of P15, P19 and men's national team players in Swedish football based on four predetermined actions in the game build-up. The motive behind the study is to use video analysis to identify game intelligence. How does the decision-making differ between P15, P19 and the men’s national team in the game build-up? Our hypothesis is that there is a difference in decision-making be-tween the age groups.

Method

We have analyzed 6 international matches, 2 matches for each national team. The matches have been analyzed with the video analysis tool Longomatch. To rule out substitutions, only the first half was observed in the respective match. We have analyzed the decision-making in the game building for each position by observing 4 predetermined actions in relation to the plan division as well as the opponents' defensive lines. The planning division belongs to the Swedish Football Association's education plan. Kruskal-Wallis's test was used to calculate the significance level set at p<0.05.

Results

A total of 270 minutes of film has been encoded and analyzed. 24 players were observed in the six first halves (45 minutes). A total of 384 actions were registered for all age groups. The P-value of each action was much higher than the significance level, which suggests that there was no significant difference in the distribution of the number of actions for each age group.

Conclusion

The null hypothesis cannot be rejected because p>0.05. The reason for this may be due to too little collected data to be able to see a significant result based on the number of matches ob-served. By analyzing several matches and more cognitive qualities in each player, the chance of getting a significant result and a greater level of significance increases.