Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Studiens syfte är att undersöka naturentusiasters syn på naturens hälsofrämjande effekter på människans välbefinnande. 

Forskningsfrågor:

1. Vilken roll har människans relation till natur för upplevt välbefinnande?

2. Vilka är de potentiella hälsoeffekterna av vistelser i naturen?

Tanken är också att få en djupare förståelse för hur naturens hälsofrämjande effekter kan användas i en skolkontext.

Studien tar avstamp i den fenomenologiska inriktningen med fokus på fenomenens essens. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes i form av walk-and-talks utomhus. Intervjupersonerna var naturentusiaster som studerar ett masterprogram med inriktning på friluftsliv. För analysen användes tematisk analys för att fånga upp de teman som var gemensamt för intervjupersonerna. 

Resultaten visar att intervjupersonernas tidiga upplevelser av naturen var i sällskap med deras föräldrar och med tiden blev något de gjorde på egen hand. Intervjupersonerna nämner även att olika landskap i naturen ger olika känslor av välbefinnande. Naturen används för att reducera stress (till exempel från teknologi) och för att komma bort från samhället i största allmänhet. Den används även för att finna sig själv genom självförstärkning. 

Slutsatsen blir att det krävs en relation till naturen för dess hälsofrämjande effekter på välbefinnandet, där tidig exponering till naturupplevelser kan bidra med att säkerställa en god naturrelation även senare i livet. Slutsatsen bör dock inte generaliseras för stort, utan blir den sanning som råder för den grupp som undersökts.

The purpose of the study is to investigate nature enthusiasts' view of nature's health promoting effects on human well-being.

Research questions:

1. What does humans’ relation to nature mean for perceived well-being?

2. What are the potential health effects of being in nature?

The idea is also to gain a deeper understanding of how nature's health-promoting effects can be used in a school context.

The study is based on the phenomenological orientation with a focus on the essence of the phenomena. The empirical material based of semi-structured interviews that were conducted in the form of walk-and-talks outdoors. The interviewees were nature enthusiasts studying a master's program with a focus on friluftsliv. For the analysis, thematic analysis was used to capture the themes that were in common for the interviewees.

The results show that the interviewees' first experiences of nature were in the company of their parents and over time became something they did on their own. The interviewees also mention that different landscapes in nature give different impressions of well-being. Nature is used to reduce stress (for example from technology) and to get away from society in general. It is also used to find oneself through self-empowerment.

The conclusion is that a relationship with nature is required for its health-promoting effects on well-being, where early exposure to nature experiences can help ensure a good relationship with nature even later in life. However, the conclusion should not be generalized too widely, but becomes the truth that prevails for the group that were investigated.