Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Det har lyfts oro nationellt och internationellt för barn och ungas hälsa. Eftersom kunskaper om hälsa har visats hänga ihop med individers hälsa finns det ett behov att forska mer om hur hälsoundervisning bör organiseras. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om undervisningen i och om hälsa i två länder med liknande samhällelig kontext men olika organisering av hälsoundervisning. Frågeställningarna är ”hur beskriver eleverna hälsa” och ”vad upplever eleverna att de har lärt sig om hälsa i skolan”. Dessutom diskuteras likheter och skillnader mellan Sverige och Finland. Studien utgår ifrån teorier om patogent och salutogent perspektiv på hälsa samt hälsolitteracitet. Data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med fyra svenska och fyra finska gymnasieelever. Data har analyserats med hjälp av tematisk analys och de konstruerade teman är studiens resultat. Resultaten visar att hälsa ses som frånvaro av sjukdom, som ett kontinuum eller som psykiskt, fysiskt och ibland socialt. De finska eleverna är mer benägna att inkludera även den sociala delen än de svenska. Från undervisningen har eleverna tagit med sig kunskaper i och om hälsa, delar av hälsoism, tabubelagda delar av hälsa samt eget ansvar. Kunskap om elevers uppfattningar om hälsoundervisning är viktigt eftersom det är eleverna som kan svara på hur undervisningen når fram på bästa sätt. Flera ämnesöverskridande och internationella studier behövs för att belysa hur organiseringen av hälsoundervisning påverkar elevernas kunskaper och lärande i och om hälsa.

Concerns have been raised nationally and internationally about the health of children and young people. Since knowledge about health has been shown to relate to the health of individuals, there is a need for more research on how health education should be organized. The purpose of this study is to investigate is to contribute knowledge about the teaching of and about health in two countries with a similar context but different organization of health education. The research questions are "how do the students describe health" and "what do the students feel they have learned about health at school". In addition, similarities and differences between the Finland and Sweden are discussed. The study is based on theories of pathogenic and salutogenic perspectives on health and health literacy. Data has been collected through semi-structured interviews with four Swedish and four Finnish high school students. The data has been analyzed using thematic analysis and the constructed themes are the results of the study. The results show that health is seen as the absence of disease, as a continuum or as mental, physical and sometimes social. The Finnish students are more likely to also include the social part than the Swedish students. From their health education in school, the students have learned knowledge in and about health, parts of healthism, taboo themes of health and individual responsibility on health. Knowledge of students' perceptions of health education is important because the students can answer how the education is delivered in the best way for them. Several interdisciplinary and international studies are needed to get knowledge on how the organization of health education affects students' knowledge and learning in and about health.