Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Denna magisteruppsats undersöker hur begreppet hälsa skildrats av tre dagstidningar och entidskrift - åren 1962 och 1994. Forskningsinstansen är kvalitativ och bygger därmed på etthermeneutiskt förhållningssätt. Analysen realiseras genom ett diskursteoretiskt angreppssättkombinerat med framing theory som den semiotiska innehållsanalysen innefattar. Syftet medstudien är att ta reda på hur begreppet hälsa skildrats i media, vid den brytpunkt som svenskaskolans grundlag tillkännagavs och vid den brytpunkt då begreppet hälsa kom att beteckna ettskolämne i läroplanen. Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet,DN och SvD begreppet hälsa den månad som nya grundskolelagen år 1962 tillkännagavs avriksdagen? Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet, DN och SvDbegreppet hälsa den månad som förordningen om ny läroplan år 1994 beslutades avregeringen? Skiljer sig diskurserna åt kring begreppet hälsa mellan artiklarna och åren?Studiens teorier, metoder, begrepp och vetenskapliga modell har bidragit till att dyka djuparein i det språkmönster som artiklarnas text konstitueras genom. Det innebär att denoperationalisering som studien använder blottlägger en latent innebörd; vilket formats genomepistemologiska diskurser och föreställningar av objektivitet - som styrs genom ideologiskautsagor. Tidigare forskning tar upp hur hälsa kan förstås som kunskapsobjekt, hur diskurserkring hälsa förändrats och påverkat hur staten och medborgare betraktat det, samt hur treolika epistemologiska diskurser påverkar skildringen av begreppet - men även studiensundersökning av det valda källmaterialet. Det skiljer sig en hel del mellan hur begreppethälsa skildrats, beroende på redaktör och format (tidskrift eller dagstidning). Detta berordelvis på att vald tidskrift belyser begreppet hälsa fler gånger och delvis på att det finns merepistemologisk substans i dessa artiklar. Vid det första nedslaget i undersökningen, år 1962,var inte den vetenskapliga salutogena ansatsen uppfunnen, vilket den patogena ansatsen var,ändå visar slutsatsen på att två olika artiklar skildrade begreppet hälsa utifrån denna ansatsdet året. Vid det andra nedslaget, år 1994, visar slutsatsen på en kartläggning av definitionenför begreppet hälsa - styrt av val, livsstil och kost. Resultaten synliggör även olika former avmakt, som har en ödesdiger relation till funktionen kunskap. Den diskursteoretiska analysenpåvisar ett schema där det blir explicit vem som utövar makt när medias skildring avbegreppet hälsa genomförs och hur ett dolt språkmönster i texten struktureras.

This master’s thesis examines how the concept of health is portrayed by three dailynewspapers and a magazine; the years of 1962 and 1994. The research body is qualitative andis therefore based on a hermeneutic approach. The analysis is realized primarily through adiscourse theoretical approach combined with framing theory and semiotic content analysis.The purpose of the study is to find out how the concept of health is portrayed in the media; atthe breaking point that was completely decisive for the establishment of the school’s firstcurriculum, and at the breaking point that made the later process possible, when the conceptof health came to denote a school subject in the curriculum. How did the magazine Tidskriftför hälsa and the daily newspapers Aftonbladet, DN and SvD portray the concept of health inthe month that the new primary school law in 1962 was announced by The Parliament? Howdid the magazine Tidskrift för hälsa and the daily newspapers Aftonbladet, DN and SvDportray the concept of health in the month that the regulation on the new curriculum in 1994was decided by the government? Do the discoursed around the concept of health differbetween the articles and the years? The study’s theories, methods, concept and scientific model have all contributed to divingdeeper into the language pattern through which the text of the articles is constituted. Thismeans that the operationalization that the study uses, exposes a latent meaning; which isshaped by epistemological discourses and notions of objectivity - which are governed byideological statements. Previous research addressed the way the media portrays it, how thereactions looked like among society’s largest private sport organizations in 1962 and 1994,how the concept of health related to the state and citizens and where the research shed lighton what the concept of health should be regarded as, as well as how three differentepistemological discourses influence the depiction of the concept; but also the examination ofthe source material chosen. There is a great deal of difference between how the concept ofhealth is portrayed, depending on the editor and format (magazine or newspaper). This ispartly due to the fact that the journal highlights the concept of health more times, but also tothe fact that there is more epistemological substance in these articles. At the very first impactof the survey, the scientific term salutogenic approach was not invented, which thepathogenic approach was, yet the conclusion shows that two articles depicted the concept ofhealth based on this approach in that year. At the second impact, the conclusion shows amapping of the definition for the concept of health - governed by choice, lifestyle and diet.The result also shows different forms of power, which have a fatal relationship to the functionof knowledge. The discourse theoretical analysis exposes a scheme where it becomes explicitwho exercise power through the media’s portrayal of the concept of health and how a hiddenlanguage pattern in the text is structured.