Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka vad mellanstadieelever anser om rörelsepauser i ordinarieundervisning, samt hur de ser på lärandet i relation till rörelsepauser.

- Vilken attityd har elever till rörelsepauser i ordinarie undervisning?

- Hur självskattar elever effekten av rörelsepauser?

- Hur självskattar elever att rörelsepauser påverkar deras lärande och hälsa?

Metod

En enkätstudie har genomförts på en skola i Stockholm där enkätens frågor har varit koppladetill studiens frågeställningar. Urvalet var 109 elever i årskurs 4 - 6. Det var 52 pojkar, 55flickor och 2 stycken som valde alternativet annat på frågan gällande respondentens kön somdeltog i studien. Enkäten omfattade 13 stycken frågor som skoleleverna individuellt harbesvarat i form av kryssalternativ under lektionstid. Studien har följt Vetenskapsrådets (2002)fyra forskningsetiska krav med betoning på samtyckeskravet då studien bemött barn under 18år. Den data som undersökningen genererat analyseras med hjälp av en teoretiskutgångspunkt som benämns förkroppsligat lärande som är en förgrening från den kognitivatraditionen. Resultatet redovisas därefter i figurer.

Resultat

Studiens resultat påvisar att majoriteten av mellanstadieeleverna har en positiv uppfattningoch attityd till rörelsepauser. Merparten av eleverna ser ett positivt värde i rörelsepausernaseffekter på humör, mående, koncentration, stresshantering och motivation till skolarbete.Resultatet visar skiftande svar på hur eleverna anser att rörelsepauser påverkar deras hälsa,kropp och hjärna.

Slutsats

Resultatet visar på att majoriteten av elever i årskurs 4 - 6 anser att aktiva klassrum därrörelsepauser utförs är ett gynnsamt verktyg att använda sig av i skolundervisningen. En stordel av studiens respondenter upplever att rörelsepauser har positiva effekter på psykiskamentala förmågor som således har en inverkan på lärande och kognitiva förmågor.