Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av hälsaundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, samt undersöka hur gymnasieelevers kunskaper inom hälsa kan överföras till deras livsstil och användas utanför skolkontext. Kunskapen om elevernas upplevelse kan ge en ökad förståelse för hur hälsaundervisningen i skolan fungerar och eventuellt behöver justeras. Studien utgår från följande frågor:

Hur sker arbetet med hälsa på skolnivå, i och kring undervisningen, enligt elever?Vilket lärande bidrar hälsoundervisningen till?Vilka aspekter av hälsoundervisningen påverkar elevers liv nu och på vilket sätt?Metod

Studien använder sig av en kvalitativ metod, inom vilken sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 16–19 år har genomförts. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval utifrån uppvisat intresse. Studien har använt sig av health literacy som teoretiskt ramverk, vilket är till hjälp för att förstå hur lärandet sker och påverkar elever även efter skolan.

Resultat

Resultatet visar att hälsoundervisningen sker både teoretiskt och praktiskt, men kopplingen mellan teori och praktik framstår inte alltid som tydlig då olika aspekter av hälsa ofta behandlas på olika sätt. Teorin upplevs som upprepande och tråkig i jämförelse med praktiken som upplevs givande. Bäst utfall ger en tydlig koppling mellan teori och praktik, i samband med lärande kopplat till situationer elever kan relatera till. Vilket leder till att eleverna lär sig att applicera undervisningen även i andra kontexter. Undervisningen i en trygg salutogen präglad miljö bidrar till att elevers självkännedom ökar samt att deras förhållningssätt till hälsa blir bättre. 

Slutsats

Undervisningen behandlar både salutogena och patogena perspektiv, vilket gör att elever upplever att hälsobegreppet tas upp i sin helhet. Men elever saknar den fulla förståelsen för komplexiteten i begreppet och kan därmed inte heller konkretisera de bortprioriterade delarna. Upplevelsen av undervisningen påverkas av normtillhörighet och synliggörandet av normer kräver att normer problematiseras för att undvika exkludering. Att undervisa inom hälsa på ett hälsosamt sätt kräver stor kompetens, vilken kan behöva förbättras.

Aim

The purpose of the study is to investigate upper secondary school students’ experiences of health education in Physical education, and to investigate how the students’ knowledge can be transferred to students’ lifestyles outside the school context. The knowledge about the students’ experience can provide an increased understanding of how health education in school works and may need to be adjusted. The study is based on the following questions:

How do schools work with health, in and around education, according to students?What learning does health education contribute to?What aspects of health education are affecting students’ lives now and in what way?Method

The study is based on a qualitative method, within which six semi-structured interviews with youths between the ages of 16–19 was conducted. The selection was made through a convenience selection where the participants all showed their interest in participating in the study. The study is based on health literacy as a theoretical framework, which is helping to understand how learning occurs and affects students even after school.

Results

The results show that health education contains both theoretical and practical elements, but the connection between them doesn't always appear to be clear as different aspects of health often are treated in different ways. Theoretical elements are perceived as meaningless and repetitive in comparison to the practical elements, which is perceived as fun and rewarding. The best outcome provides a clear connection between theory and practice, combined with learning linked to situations relatable to the students. This leads to the students being able to apply what they’ve learned in other contexts as well. Education in a safe environment contributes to the increasing of the students' self-awareness and a better approach to health.

Conclusion

The education deals with both salutogenic and pathogenic perspectives, which contributes to the students experiencing that the concept of health is addressed in its entirety. But the students have not fully understood the complexity of the concept of health and cannot concretize the excluded parts. The experience of health education gets affected by norm affiliation and it is important to clarify the norms to avoid exclusion. To teach health in a healthy way requires great competence, which may need improvement.