Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The aim of this study is to investigate the relationship between sedentary-time, gaming and motivation for physical activity in Swedish adolescents.

Method

This study was conducted using a questionnaire based on Lena Kalling's evaluation of screening questions about physical activity by the National Board of Health and Welfare (Kallings 2019), as well as guidelines developed by Statistics Sweden (SCB 2016). The study was conducted as a cross-sectional study. A database has been constructed with the survey results with the purpose of performing a statistical analysis.

Results

A total of 41 people participated in this study, 29 boys and 12 girls. Sedentary time has been quantified in two ways, the individuals own estimate and a calculation based on the lower limit of given response intervals. Spearman correlations between computer gaming and total own estimated sedentary time were r = -0,28 (p = 0,13) and corrected for covariance with gender r = -0,23 (p=0,23). Similar correlations for calculated sedentary time and computer gaming were r = 0,16 (p=0,32) and corrected for covariance with gender r = 0,07 (p=0,67). 

The two most frequent motivating factors for physical activity are “it’s fun” and “I feel good or know it’s good for me”. Mann-Whitney U-tests show that none of these are significant with respect to difference in computer gaming (p=0,75 and p=0,40, respectively). A motivation factor “I want to get better at something” is almost significant (p=0.07). This group are playing computer games on average 1,14 hours (median, N=25), compared to 0,00 hours (median, N=16) for those who did not select the factor.

Conclusions

The study shows that adolescents who play or are interested in computer games are not more sedentary than adolescents in general. Two different independent measures for sedentary time have been used and there was no association between computer gaming and sedentary behavior. There were no differences in motivational factors towards physical activity, neither moderate nor intense for adolescents playing computer games compared to adolescent in general.

Syfte

Syftet med arbetet är att studera sambanden mellan stillasittande, datorspelande och motivation för fysisk aktivitet hos ungdomar.

Metod

Studien har genomförts som en enkätundersökning. Enkäten är utformad med hjälp av Lena Kallings utvärdering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet (Kallings 2019) samt riktlinjer för enkät och intervjuundersökningar som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB 2016). Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. En databas har konstruerats med enkätsvaren för att kunna göra en statistik analys.

Resultat

I denna studie deltog totalt 41 ungdomar varav 29 pojkar och 12 flickor.Stillasittande tid har tagits fram på två sätt, individens egen uppskattning samt en beräkning utgående från den undre gränsen av givna svarsintervall. Spearman-korrelationer har beräknats mellan datorspelande och totalt stillasittande. Dessa är för egen skattning av stillasittande r = -0,28 (p = 0,13) och korrigerad för kön r = -0,23 (p=0,23). För beräknad skattning av stillasittande är de r = 0,16 (p=0,32) och korrigerad för kön r = 0,07 (p=0,67).De två motivationsfaktorerna för fysisk aktivitet som valdes av flest individer är ”Det är roligt” och ”Jag mår bra eller vet att det är bra för mig”. Mann-Whitney U-test visar att ingen av dessa är signifikanta när man testar skillnad för datorspelande (p=0,75 respektive p=0,40). En motivationsfaktor ”Jag vill bli bättre på någonting” ligger på gränsen till att vara signifikant (p=0,07). Datorspelandet i gruppen som valt denna faktor är 1,14 timmar (median, N=25) att jämföra med 0,00 timmar (median, N=16) för de som inte valt faktorn.

Slutsats

Studien visar att ungdomar som spelar datorspel inte sitter mer stilla än ungdomar i allmänhet. Två olika oberoende mått för stillasittande har använts och för inget av dessa finns samband mellan datorspelande och stillasittande. Det finns inte heller någon skillnad i motivation till fysisk aktivitet, varken måttlig eller intensiv, för datorspelande ungdomar jämfört med ungdomar i allmänhet.