Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever på idrottsgymnasium upplever omklädningsrummen i skolans kontext samt hur deras bakgrund inom idrotten påverkade deras upplevelse. Studien söker svar på frågorna:

- Hur påverkar elevernas bakgrund deras upplevelse av miljön i omklädningsrummen?

- Hur upplever elever på ett nationellt idrottsgymnasium miljön i omklädningsrummen?

Teori och metod

Studien genomfördes med kvalitativ metod där datainsamlingen skedde genom intervjuer med sex elever på olika nationella idrottsgymnasium. Respondenterna handplockades utifrån ett strategiskt urval, då samtliga var studerande på idrottsgymnasium och utgjordes av lika många tjejer som killar, samt studerade på tre olika skolor. Därefter analyserades datan med grund i Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital.

Resultat

Samtliga deltagare hade positiva erfarenheter kopplade till omklädningsrummet, och deras idrottsbakgrund möjliggjorde deras odramatiska inställning till omklädningsrummet även i skolans kontext. Omklädningsrummets funktion rapporterades primärt som en plats för ombyte men också till viss del för socialt umgänge och avkoppling. Endast en av eleverna i studien duschade i skolans omklädningsrum, övriga duschade inte av logistiska skäl. Respondenterna menade att en god sammanhållning var viktig för den upplevda tryggheten i omklädningsrummet, men även omklädningsrummets utformning angavs som en viktig punkt. Det framkom även att deltagarna följer de normer som råder i omklädningsrummet de befinner sig i.

Slutsats

Individernas idrottsbakgrund påverkar hur de upplever skolans omklädningsrum men inte till den grad att de är immuna mot rådande normer. Omklädningsrummen i skolans kontext har ett annat syfte än omklädningsrummen i idrottsliga sammanhang. Vidare konstaterades att omklädningsrummets utformning påverkar tryggheten oberoende av tidigare vana, men att sammanhållningen utgör en grundläggande pelare för den positiva upplevelsen. För att främja miljön bör således riktas mot att skapa god gemenskap och utforma omklädningsrummen på ett tryggare sätt.

Aim 

This study aimed to investigate how students' backgrounds at sports upper secondary schools affect their experience and how they perceive the changing rooms. The study seek to answer:

- How do students' backgrounds in sports affect their experience of the changing room in the school context?

- How do students' at an upper secondary sport school experience the changing room?

Theory and method

This qualitative study was conducted through interviews with six students at different schools, after which Bourdieu's concepts of field, capital, and habitus were used to analyze the answers.

Results

The results showed that encounters of changing rooms in the students' leisure time positively affected the experience and that the participants had positive thoughts regarding changing rooms in the school context. Regardless of experience, the students follow the prevailing norms. The function was primarily practical, but also a place for social interaction. Additionally, fellowship, as well as the design of the changing rooms, showed to impact the sense of security.

Conclusion

In conclusion, extensive previous experience in sports positively impacts how they perceive the changing rooms; however, they are still prone to follow the established norms. The changing rooms in the sport context compared to the school context serve different purposes; thus, the positive associations are not transferred to the school context. Regardless of experience, the sense of security requires a sense of belonging and fellowship. Finally, the design of the changing room impacts how it is perceived. In order to improve the environment of the changing room, efforts should be directed towards fellowship and design of the room.