Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Studien undersöker hur lärare i idrott och hälsa och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar. Studiens frågeställningar är: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län?

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvantitativ metodteori, med en deskriptiv ansats. Studien utfördes genom enkäter digitalt. Urvalet bestod av 137 lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskolan i Stockholms Län. En pilotstudie utfördes på fyra nyutexaminerade lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska ramverk är det salutogena perspektivet, för att kunna förstå studien utifrån ett hälsoperspektiv. Datan analyserades i Google Spreadsheet och presenteras i stapeldiagram.

Resultat

Lärarens ålder och yrkesverksamma år har ett samband med hur högt man skattar sin kunskap om ätstörningar, hur bekväm man är att bemöta elever som visar varningssignaler samt veta hur man ska gå tillväga. Kvinnor skattar sin kunskap om ätstörningar och tillvägagångssätt högre än män, dock anser män att de är mer bekväma i mötet med elever med ätstörningar. Lärare i idrott och hälsa skattade sina kunskaper, bemötande och tillvägagångssätt lägre än lärare i andra undervisningsämnen. Det framkommer en kunskapslucka gällande ätstörningar hos lärare som arbetar i Stockholms Län. 

Slutsats

De slutsatser man kan dra är att studiens olika faktorer påverkade hur högt eller lågt lärare skattade sig själva i de olika värderingsfrågorna. Lärarnas tillvägagångssätt tyder på ett patogent synsätt, men hur de ser på människans hälsa är mer utifrån ett salutogent perspektiv. Ett samband kunde ses mellan ålder och yrkesverksamma år. 

Aim

The study examines how physical education teachers and teachers in other subjects in Stockholm County work with preventing eating disorders in school. The purpose of this is to give a better picture of which factors that set the framework for the work around eating disorders. The questions we’re studying is: 1. How does the teacher's age and gender affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 2. How does the teacher’s subject affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 3. How does the number of years in the profession affect how teachers work around eating disorders in schools within Stockholm County?

Method

To answer the study's purpose and questions, a quantitative method theory was used, which had a descriptive approach. The study was conducted through digital surveys. The sample consisted of 137 teachers who teach in primary or secondary school in Stockholm County. A pilot study was conducted on four newly graduated physical education teachers. The theoretical framework of the study is the salutogenic perspective, in order to be able to understand the study from a health perspective. The data was analyzed in Google Spreadsheet and presented in bar graphs.

Results

Age and professional years are related to how well you consider your knowledge to be of eating disorders, how comfortable you are to respond to students with warning signals and the knowledge of how to act. Women considered their knowledge of approaches to be higher than men, however, men considered themselves to be more comfortable in meeting students with eating disorders. Teachers in physical education rated themselves lower than teachers of other subjects. There was a knowledge gap about eating disorders.

Conclusions

The conclusion of the result is that the different factors of the study had an influence on how high or low one teacher valued one self. A correlation could be seen between age and working years. Teachers' approach indicates that they see human health from a pathogenic point of view, but at the same time, how they are really seeing human health is more from a salutogenic perspective. There is a knowledge gap that needs to be filled.