Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media. Studiens frågeställning är följande:
1) Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar?
Metod
För att besvara studiens frågeställning genomfördes en diskursanalytisk litteraturstudie av media utifrån en kvalitativ ansats. I studien undersöktes tryckt press och digital press. Innehållsanalys användes för att strukturera materialet i vanligast förekommande teman. Den teoretiska utgångspunkten har främst varit Antonovskys hälsoteori.
Resultat
Studiens resultat visar att det i många av tidningsartiklarna både förekommer en salutogen och en patogen diskurs. Sammantaget för samtliga artiklar är det dock tydligt att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. I många av de artiklar som hade en salutogen diskurs överlag förekom ändå argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. Vid analysen av resultatet framträder en komplex bild där det inte är entydigt att antingen den salutogena diskursen eller den patogena diskursen ensamt råder.
Slutsats
Sammanfattningsvis bidrar studien till en ökad kunskap om medias framställningar av barns hälsa. I många av artiklarna förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Den här studien tyder på att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. Vid analysen av artiklarna gjordes tolkningen att argument av patogen karaktär används för att framhäva betydelsen av argumenten. Det finns artiklar som uppvisade renodlade diskurser för det salutogena eller det patogena synsättet men i de artiklar där båda diskurserna förekom samverkade de båda synsätten på ett komplext sätt.