Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i skattning av Aaron Antonovskys KASAM - känsla av sammanhang, hos elitidrottare med funktionsnedsättning respektive utan funktionsnedsättning. Frågeställningarna var följande: ”Finns det en skillnad i skattning av KASAM hos elitidrottare med respektive utan funktionsnedsättning?”, ”Påverkas KASAM-skattningen av typen av funktionsnedsättning (synnedsättning eller rörelsehinder)?”, ”Kommer en skillnad i skattningen ses hos komponenterna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet mellan elitidrottare med respektive utan funktionsnedsättning”?

Metod: Denna studie är en kvantitativ studie som genomfördes i form av en enkätundersökning. En grupp med 18 elitidrottande ungdomar med funktionsnedsättning (grupp 1) och en grupp med 18 elitidrottande ungdomar utan funktionsnedsättning (grupp 2) svarade på en enkät. Enkäten bestod av två delar; en bakgrundsdel utformades specifikt för projektet och en del som bestod av KASAM-enkäten. KASAM-enkäten bestod av 29 frågor där varje fråga skattas från 1 till 7. Frågorna berör olika delar av livet och besvaras med den siffra som passar bäst in på personens situation och känsla. Resultatet från enkäterna sammanställdes och analyserades i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences).

Resultat: Resultaten visade ingen signifikant skillnad av det totala KASAM-värdet mellan grupperna personer med respektive utan funktionsnedsättning (p=0,826). Medianen av det totala KASAM-värdet var 150,5 poäng för gruppen med personer med funktionsnedsättning och 143,5 poäng för gruppen med personer utan en funktionsnedsättning. Det fanns heller ingen skillnad i skattning mellan personer med rörelsenedsättning och personer med synnedsättning (p=0,844). Medianen av det totala KASAM-värdet var 154 poäng för gruppen med synnedsättningar och 149 poäng för gruppen med rörelsenedsättningar. I det tre delkomponenterna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet kunde en liten skillnad ses där gruppen med personer med funktionsnedsättning skattade högre jämfört med gruppen utan funktionsnedsättning, dock fanns inga signifikanta skillnader mellan skattning av meningsfullhet p=0,579, hanterbarhet p=0,912 och begriplighet p=0,692.

Slutsats: Detta resultat kan anses positivt då hypotesen vara att skattningen skulle vara lägre i gruppen med funktionsnedsättning och speciellt inom delkomponenten hanterbarhet. Resultatet är inte statistiskt signifikant men kan ha en klinisk betydelse. Resultatsammanställningen identifierade personer i båda grupperna som hade låga KASAM poäng vilket gör att detta resultat bör belysas till båda gruppernas tränare och sportchefer så att dessa personer kan få det stöd de behöver.

Eftersom urvalet i denna studie inte var så stort kan resultatet inte ses som allmängiltigt och bör därför tolkas med försiktighet. Studien berör ungdomar och unga vuxna elitidrottare och bör inte generaliserats till ungdomar och unga vuxna som inte bedriver någon typ av elitsatsning.