Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar 

Studiens syfte är dels att undersöka hur idrottslärare bedriver friluftsundervisningen i förhållande till läroplanens vision och dels att undersöka om de har eventuella förslag på utvecklingsmöjligheter i arbetet med friluftsliv i undervisningen. Studiens frågeställningar är:

• Hur upplever idrottslärare sina förutsättningar för att undervisa i friluftsliv i grundskolan?
• Hur omvandlar idrottslärare läroplanens vision till ett konkret innehåll i friluftsliv?
• Vilka utvecklingsmöjligheter uppfattar idrottslärare att det finns i arbetet med friluftsliv i förhållande till Lgr11?

Metod

Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som metod för att söka svar på studiens frågeställningar. Urvalsproceduren skedde i form av ett bekvämlighetsurval. De kvalitativa intervjuerna har genomförts med sex idrottslärare från fyra grundskolor belägna i olika kommuner i stockholmstrakten. Studiens teoretiska ramverk har ett läroplansteoretiskt perspektiv. 

Resultat

Resultatet visar att aktivitetsdiskursen styr det skolbaserade friluftslivet och att den ekonomin är främsta styrande faktorn för undervisningen. Idrottslärarna upplever läroplanens riktlinjer som öppna för tolkning vilket skapar ojämna villkor inom den skolbaserade friluftsundervisningen. Beträffande utvecklingsmöjligheter betonas främst förbättrade förutsättningar gällande ekonomi och tid. Vidare har resultatet även visat att det råder en nybörjarkultur hos nyexaminerade lärare vilket hämmar undervisningens utvecklingsmöjligheter i dagsläget då det kan innebära svårigheter att bryta arbetsplatsens rådande traditioner inom ämnet. 

Slutsats

Studiens slutsatser visar även att den öppna tolkningsmöjligheten för idrottslärarna gör att aktivitets- och idrottsrelaterade diskurser kvarstår på realiseringsarenan trots läroplanens vision med olika perspektiv. Idrottslärarna arbetar tätt med kunskapskraven vilket dock leder till att de övergripande perspektiven hamnar i skymundan, vilket således skapar en ojämlik undervisning där alla elever inte hittar in. 

Utifrån studiens resultat anses även Mikaels (2018) förslag gällande det platsresponsiva pedagogiken och ett mer skolbaserat friluftsliv vara ett aktuellt och nyanserat sätt att implementera i friluftsundervisningen.

Aim

The aim of the study is primarily to investigate how physical education and health (PEH) teachers conduct outdoor education in relation to the vision of the Swedish curriculum. The study also aims to investigate whether the PEH teachers have any suggestions regarding development in the work with outdoor education. The study seeks to answer the questions:

• How do PEH teachers experience their prerequisites for outdoor education in elementary school? 
• How do PEH teachers transform the vision of the curriculum into a concrete content in outdoor life?
• What development opportunities do PEH teachers perceive to be in the work with outdoor education in relation to Lgr11?

Method 

The study is based on a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for seeking answers to the study's questions. The selection procedure was in the form of a convenience selection. The qualitative interviews have been conducted with six PEH teachers from four primary schools, located in different municipalities in the Stockholm area. The study's theoretical framework is based on a curriculum theoretical perspective.

Results

The results show that the activity discourse still controls the outdoor education and that the main contributing factor for teaching is the economy. PEH teachers perceive the curriculum's guidelines as free of interpretation, which creates uneven conditions in the outdoor education. Concerning possibilities for development, conditions regarding finances and time are mainly emphasized without any other concrete suggestions for reforming. Furthermore, the results have also shown that there is a beginner culture amongst newly graduated PEH teachers, which prevents teaching development possibilities, as it can entail difficulties in breaking the workplace's existing traditions within the subject.

Conclusions 

The study's conclusions show that the open interpretation possibilities for the PEH teachers mean that activity- and sport-related discourses remain in the realization arena, despite the curriculum's vision with different perspectives. The PEH teachers work closely with the stated requirements in curriculum, which, however, leads to the overall perspectives end up in the cloud, thus creating an unequal teaching that not all students find.

Based on the study's results, Mikael's (2018) proposal regarding a place-responsive pedagogy and a more school-based outdoor education is considered to be up-to-date and a nuanced method which promotes teacher’s prerequisites for outdoor education.