Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Mot bakgrund i tidigare forskning som har gjorts inom fältet är syftet med denna studie att undersöka vad ett mindre urval elever i grundskolans senare del, inom ramen för skolans idrottsundervisning, uppfattar att friluftsliv går ut på kopplat till Engströms praktiker och logiker.

• Vad anser eleverna att de ska lära sig under lektionerna i friluftsliv?
• Vilka syften lyfter eleverna med friluftsliv som innehåll i idrott och hälsa?
• Vilken/vilka logiker och praktiker präglas undervisningen i friluftsliv av enligt eleverna?

Metod

För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar utgår studien från en kvalitativ ansats med intervjuer med hög grad av standardisering som metod. Studien omfattade sex respondenter som alla gick på högstadiet. Dessa deltagare valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Innan de faktiska intervjuerna skedde genomfördes två pilotintervjuer. Som teoretiskt ramverk har Engströms logiker och praktiker använts för att kunna förstå innebörden av olika aktiviteter inom kroppsövningskulturen kopplat till friluftsliv.

Resultat

Studien visar på att de praktiker och logiker som till största del präglar undervisningen i friluftsliv, enligt eleverna i studien, är tränings- och prestationspraktiken med tonvikt på träningspraktiken, med logikerna färdighets- och fysisk träning. Eleverna anser att det de ska lära sig under lektionerna i friluftsliv främst består av fysisk träning och färdighetsträning. De tror även att friluftsliv finns med som ett moment för att de ska få lära sig olika färdigheter som hör ihop med friluftsliv.

Slutsats

Slutsatsen från resultatet är att beroende på vilken praktik/praktiker och logik/logiker som eleverna själv drivs av så ser eleverna också på friluftslivet på olika sätt. Exempelvis så ansåg de elever som själva drevs av prestation och tävling att det fanns ett större inslag av detta inom friluftslivet och därmed att det präglades av detta.

Aim

The purpose of this study is to investigate what a smaller sample of pupils in the later part of compulsory school, within the framework of the school’s PE, perceives what outdoor education involves linked to Engström’s practices and logics.

• What do the pupils think they should learn during the lessons in outdoor education?
• What purposes with outdoor education as a content in PE does the pupils raise?
• Which logics and practices are characterized by the teaching of outdoor education according to the pupils?

Method

To get answers for the purpose and questions of the essay, the study is based on a qualitative approach with interviews with a high degree of standardization as a method. A total of six respondents, who are in the later part of compulsory school, were included in the study. These participants were selected through a convenience selection. Prior to the actual interviews, two pilot interviews were conducted. Engström’s practitioners and logics were used as a theoretical framework.

Results

The study shows that the practices and logics that mostly characterize the teaching of outdoor education, according to the pupils in the study, are the training and performance practice. However, the pupils mainly thought that the teaching was characterized by the training practice and that the logics of proficiency and physical training were most visible. The pupils believe that what they should learn during the lessons in outdoor education consists mainly of physical training and proficiency training. They also believe that outdoor education exists as a step for them to learn different skills associated with outdoor education.

Conclusions

The conclusion is that depending on which practice and logic the pupils are themselves driven by, they also look at outdoor education in different ways. For example, the pupils who were themselves driven by competition felt that there was a greater element of this in outdoor education and thus that the outdoor education in school was characterized by this.