Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte & Frågeställning

Denna studie undersöker huruvida kommunikationen skiljer sig mellan dam- och herrhandbollsspelare (N=140, NDam=69, NHerr=71) samt om det finns några

korrelationer mellan kommunikation och den upplevda sammanhållningen mellan handbollsspelare. Frågeställningarna som prövas är :

1) Finns det några skillnader mellan dam- och herrhandbollsspelare i hur deras interna kommunikation i laget upplevs?

2a) Finns det någon korrelation mellan den interna kommunikationen och sammanhållningen hos handbollsspelare?

2b) Om det finns en korrelation mellan kommunikationen och sammanhållningen, skiljer sig korrelationen mellan manliga och kvinnliga handbollsspelare?

Metod

Dataunderlaget i studien är framtaget genom en kvantitativ enkätstudie som är sammansatt av två validerade enkäter, Scale of Effective Communication in Team Sports – SECTS-2 och Group Environment Qusetionnaire – GEQ. SECTS-2 använder sig av fyra kommunikationsfaktorer (acceptans, distiktivitet, positiv konflikt och negativ konflikt) som kommer mätas mot GEQs fyra olika sammanhållningsfaktorer (individuell attraktion till det sociala i gruppen, individuella attraktionen till grupp-uppgiften, gruppens sociala integration och gruppens uppgifts integration).

Resultat & Slutsats

Det visar sig finnas en signifikant (p= 0.037) skillnad mellan hur dam- och herrhandbollsspelare kommunicerar samt en stark korrelation mellan flera aspekter av kommunikationen och den upplevda lagsammanhållningen. Resultatet tyder på att kommunikationen mellan handbollsspelare är viktig för en bra lagsammanhållning, vilket tidigare har visats viktigt för att prestera bra. Resultatet går i linje med tidigare studier som visat på ett tydligt samband mellan kommunikation och sammanhållning samt könsskillnader inom de olika kommunikationsfaktorerna. Denna studie är dock den första på handbollsspelare. Kommunikationspåverkan på lagsammanhållning är viktig att förstå både för spelare, tränare och ledare som jobbar med lagidrott.