Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare upplever att den nya timplanen som implementerades från hösten 2019 påverkar samt kan komma att påverka deras idrottsundervisning och arbetsbelastning.

• På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att den nya timplanen påverkar deras idrottsundervisning?
• På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetsbelastning har förändrats sedan den nya timplanen infördes?
• Hur tror idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetssituation kommer att se ut när timplanen är fullt implementerad?

Metod

För genomförandet av studien valdes en kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer valdes som metod. Totalt intervjuades sju idrottslärare från tre olika skolor inom Stockholm stad, som alla arbetade med idrottsundervisning i årskurs 7–9. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Teorierna som användes var läroplans- och ramfaktorteori.

Resultat

Resultatet från intervjuerna visar att respondenternas möjlighet att förmedla innehållet i läroplanen har förbättrats med den utökade undervisningstiden. Respondenterna upplevde sin arbetsbelastning som oförändrad men upplever en ovisshet gällande hur deras arbetssituation i framtiden kommer att påverkas av idrottslokal, budget, slitage på utrustning och ytterligare anställningar.

Slutsats

Respondenternas helhetsbild av den nya timplanen är positiv och de ger uttryck för att de utökade undervisningstimmarna bidrar till att respondenterna enklare kan hjälpa eleverna att uppnå kunskapskraven. Den utökade undervisningstiden tillsammans med den oförändrande läroplanen synes ha bidragit till en ökad flexibilitet avseende tidsanvändningen. Trots detta finns en viss oro inför framtiden. Den nya timplanen innebär sannolikt mer slitage på utrustning och en viss trängsel i undervisningslokalerna samt lokalerna i anslutning till dessa. Tid, materialkostnader och lokaler har i studien presenterats som de viktigaste ramfaktorerna. Det framstår ännu som oklart hur skolorna framgångsrikt ska hantera de utökade undervisningstimmarna utifrån den enskilda skolans förutsättningar.

Aim

The aim of this study is to examine how physical education teachers experience the effect and the upcoming effect of their teaching and workload due to the implementation of the new timetable from the autumn semester 2019.

• How do the PE teachers in grade 7-9 experience the effect of the new timetable in relation to their teaching?
• How do the PE teachers in grade 7-9 experience the effect of the new timetable on in relation to their workload?
• How do the PE teachers in grade 7-9 believe their work situation will look like when the complete timetable has been implemented?

Method

A qualitative method was chosen for conducting the study. Semi-structured interviews were chosen as method. In total, seven physical education teachers from three different schools in Stockholm City were interviewed, all of whom worked with physical education in grades 7–9. The respondents were selected through a convenience selection. The theories used were curriculum and frame factor theory.

Results

The results showed that the respondents’ possibility to convey their education has improved due to the new timetable. The respondents experienced that the workload was unchanged by the new timetable. However, there was a concern expressed by the respondents in terms of their upcoming work situation concerning facilities, budget, the wear on equipment and whether recruitments must happen to handle the new timetable.

Conclusions

The respondents' overall picture of the new timetable is positive, and they indicate that the extended teaching hours help the respondents´ to more easily help the students to reach the knowledge requirements. The extended teaching time together with the unchanged curriculum seems to have contributed to increased flexibility regarding the use of time. Nevertheless, there is some concern for the future. The new schedule will probably mean more wear and tear on equipment and some congestion in the teaching rooms as well as the premises adjacent to them. Time, material costs and facilities have been presented as the most important framework factors in the study. It is still unclear how the schools will successfully handle the extended teaching hours based on the conditions of the individual school.