Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka och jämföra hur lärare idrott och hälsa i årskurs 7-9 i storstad och på landsbygden tolkar, realiserar och upplever sina möjligheter att undervisa i delmomentet simning utifrån kursplanen i idrott och hälsa för såväl simkunniga som icke simkunniga elever.

Frågeställningar: Hur tolkar och realiserar lärare i idrott och hälsa simundervisningen, utifrån kunskapskrav och det centrala innehållet? Hur upplever lärare i idrott och hälsa sina möjligheter att bedriva simundervisning för såväl simkunniga som icke simkunniga elever? Vilka faktorer påverkar lärare i idrott och hälsas möjligheter att bedriva simundervisning?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerad intervju användes som metod. Ett bekvämlighetsurval av sju lärare i idrott och hälsa för årskurs 7-9 genomfördes varav fyra kom från storstadskommuner och tre från en landsbygdskommun. Insamlad data analyserades med hjälp av läroplansteori, von Wrights handlingsteori med determinanterna ”wants”, ”duties”, ”abilities” och ”possibilities” samt ramfaktorteori.

Resultat

Studiens resultat visade att kursplanen överlag tolkades och realiserades på ett liknande sätt, att kontrollera kunskapskravet ”Simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge”. Detta trots att majoriteten av respondenterna tolkade att delmomentet simning ska innehålla ett mer omfattande innehåll, men yttre förutsättningar begränsar. En respondent beskrev en mer omfattande undervisning i simning och visade att läraren som aktör kan ha en viktig roll i hur läroplanen tolkas och realiseras. Två respondenter anlitade externa instruktörer för undervisning av icke simkunniga elever. Resterande respondenter undervisade själva dessa elever, men upplevde överlag begränsningar för att de icke simkunniga skulle kunna nå målen i form av tidsbrist, lokaltillgång och ekonomi. Den respondent som var nöjd med sina yttre förutsättningar hade en simhall på skolområdet. Skillnaderna mellan respondenterna i storstad och landsbygd var marginella.

Slutsats

Slutsatser från studien är att tolkning och realisering av simundervisning i stor utsträckning påverkas av yttre ramfaktorer, men att läraren som aktör också kan ses som en påverkansfaktor, både i ordinarie undervisning och i undervisning av icke simkunniga. Vidare verkar simundervisning vara svårt att realisera oavsett var i landet lärare verkar. 

Aim

The aim of the study is to examine and compare how teachers of physical education and health (PEH) in grades 7-9 in urban and rural areas interpret, realize and perceive their possibilities to teach the unit of swimming based on the curriculum, for both students able and unable to swim.

Research questions: How do PEH-teachers interpret and realize the unit of swimming based on knowledge requirements and the core content? How do PEH-teachers perceive their possibilities to teach the unit of swimming to students that able and unable to swim? What factors influence PEH-teachers’ possibilities to teach the unit of swimming?

Method

The study is qualitative and the method used is semi-structured interview. A convenience sample of seven teachers of PEH in grades 7-9 was made, of which four came from urban municipalities and three from a rural municipality. Gathered data was analyzed through curriculum theory, von Wright’s action theory with the determinants “wants”, “duties”, “abilities” and “possibilities”, and the frame factor theory.

Results

The results of the study showed that the curriculum was interpreted and realized similarly, with focus to check the knowledge requirement “swim 200 metres, of which 50 metres are in the back position”). The respondents interpreted that the unit of swimming should have a more extensive content, but were limited due to external conditions. One respondent taught the unit of swimming more extensively and showed that the teacher as an actor also could be important in interpreting and realizing the curriculum. Two respondents utilized external instructors for students that were non-swimmers. The rest of the respondents taught nonswimming students themselves, but generally experienced constraints for these students to achieve the requirements, for example time, access to premises and economy. The respondent who felt satisfied with external conditions had access to a pool on the school area. Finally, the results showed that differences between urban and rural respondents were marginal.

Conclusions

Conclusively, interpretation and realization of the unit of swimming is largely affected by frame factors, but the teacher as an actor could also be an influencing factor, both for the regular teaching and for the teaching of non-swimmers. Furthermore, teaching the unit of swimming seems to be difficult regardless of working in an urban or rural municipality.