Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Fler rör sig mindre och det börjar redan i skolåren. En stor del av skoldagen består av stillasittande lektioner och i de högre årskurserna ökar stillasittandet alltmer. Det finns en mängd strategier som har utvecklats för att integrera fysisk aktivitet i inlärningsmiljön, såsom fysiskt aktiva lektioner benämnt som movement integration, (MI).

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie var att se om korta rörelsepauser under lektionstid kunde öka den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan, samt bryta stillasittandet för elever i årskurs 9. Frågeställning som undersöktes var: Kan den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan förbättras av korta rörelsepauser under lektionstid i årskurs 9?

Metod

Studien riktade sig till en klass i årskurs 9 med 27 elever. Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod, där eleverna fick fylla i en enkät om deras upplevda koncentration i klassrummet och ett kognitivt ord- och färgtest (Stroop) innan och efter interventionen. Under en period på 3 veckor skulle klassen utföra rörelsepauser under de teoretiska lektionerna. Dessa rörelsepauser skulle utföras var 20:e minut under cirka 2–3 minuter och kunde innehålla knäböj, dansrörelser och avslappningsövningar med mera.

Resultat

Av totalt 27 elever slutförde 25 stycken studien. Resultaten från två frågor i enkäten visade signifikanta förbättringar gällande den upplevda koncentrationen och ljudnivån i klassrummet. Ord- och färgtestet visade en signifikant förbättring i tid.

Slutsats

Rörelsepauser kan ha en positiv påverkan på elevernas upplevda koncentrationsförmåga och kognitiva förmåga, men det behövs mer forskning kring området. Det är viktigt att poängtera att all rörelse är betydelsefull oavsett under hur lång tid övningen utförs. Det behövs bara att eleverna gör enkla rörelser i klassrummet för att det ska ge effekt på deras koncentration och kognitiva förmåga.