Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka inkluderande metoder lärare använder, på en högstadieskola, i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: 

1. Hur motiverar läraren omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa?
2. Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att omotiverade elever ska känna sig inkluderade i undervisningen?

Metod

Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Öppna frågor har använts till de lärare i idrott och hälsa som valde att ställa upp i denna studie.

Fem lärare i idrott och hälsa har deltagit i denna studie, alla är lärare på skolor i södra delen av Stockholmsområdet. SDT, Self Determination Theory har varit en teoretisk utgångspunkt när datainsamlingen skulle analyseras.

Resultat

Samtliga lärare jobbar individanpassat och jobbar med eleverna på det personliga planet. Alla lärarna värdesätter relationen till eleverna och tycker att den är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och hamna i ett sammanhang på idrottslektionerna. Samtliga lärare lyfter vikten av relationen med elever för att få dem att vilja kommer till lektionerna i idrott och hälsa, och där några lärare också försöker möta eleverna där de är. Har de inte kläder så kan man vara med ändå just för att få dem att vara med på idrottslektionerna och att lyckas.

Slutsats

Erfarna lärare jobbar både medvetet men även omedvetet med att få alla elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa och att klara kunskapskraven. De använder just SDT som metod där de ser till elevens behov och skapar relationer med eleverna så eleverna upplever mening med lektionerna i idrott och hälsa och framförallt att få vara en del av ett sammanhang och bli sedda.