Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
Själ och Kropp, Stockholm.
Göteborgs universitet.
Uppsala Akademiska sjukhuset.
Universitetet i Bergen; Solli Distriktspsykiatriske Senter (DPS), Nesttun, Norge.
Show others and affiliations
2017 (Swedish)In: Dagens medicin, article id 23 marsArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”

Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. 

Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W Martinsen

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

 

Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjuk­vården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdoms­förebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.

Nu uppdaterar Social­styrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.

Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.

“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”

Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.

Vi menar att det är kontra­produktivt att Social­styrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.

Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen upp­daterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Social­styrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.

Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya rikt­linjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läke­medels­behand­ling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstnings­förfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.

Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.

Vi har framfört dessa syn­punkter direkt till Social­styrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska upp­fattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. 

Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialist­läkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo.

 

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/

 

Place, publisher, year, edition, pages
Bonnier, 2017. article id 23 mars
National Category
Clinical Medicine
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-5564OAI: oai:DiVA.org:gih-5564DiVA, id: diva2:1280625
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-01-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/

Authority records

Andersson, Eva

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Eva
By organisation
Department of Sport and Health Sciences
Clinical Medicine

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 197 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf