Bakgrund
Regelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men uppfattar olika hinder för det. Aktiv arbetspendling är en intressant möjlighet i detta sammanhang, då den är tidseffektiv, och avstånden mellan bostad och arbete ofta är lämpliga. Därför är det mycket angeläget att färdvägsmiljöer underlättar cykling, och studier av dem är viktiga för att förstå hur olika miljöfaktorer verkar. Upplevelser av otrygghet i trafikmiljön hindrar cykling. Syftet med denna studie var därför att mäta sambandet mellan upplevelser av trafikmiljön som otrygg eller trygg för cykelpendling, och upplevelser av olika miljöfaktorer i samma färdvägsmiljöer.
Metod
797 arbetspendlande cyklister (47 ± 11 år, 40 % män) rekryterades via annonser, och data från deras upplevelser av sina självvalda färdvägsmiljöer i Stor-Stockholms innerstad har nyttjats. För att mäta det användes The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES), som har utvecklats vid GIH. ACRES innehåller utfallsvariabeln ”otrygga eller trygga trafikmiljöer” och ett antal miljöprediktorer, såsom avgaser, hastigheter hos motorfordon, trängsel bland cyklister, grönska och antal rödljus. ACRES har visat god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. För att analysera sambanden mellan utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö och olika miljöprediktorer samt bakgrundsfaktorerna kön, ålder, utbildnings- och inkomstnivå, användes regressionsanalyser. I utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) står skattningen 1 för mycket otrygg och 15 för mycket trygg. Miljövariablerna (x) skattades på motsvarande sätt med 15-gradiga skalor, utom variabeln ”andel cykelbana/cykelfält/cykelväg”, som har en 11-gradig skala.
Resultat
Resultaten visar att cirka 40 procent av skillnaden hos utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) förklaras av de olika prediktorerna (x). Regressionsekvationen var: y = 12,05 - (0,25 x trängsel i blandtrafik) - (0,18 x färdvägens dragning) + (0,14 x grönska) - (0,14 x hastigheter hos motorfordon) - (0,13 x konflikter) + (0,11 x andel cykelbana/cykelfält/cykelväg) + (0,10 x fulhet eller skönhet) + (0,07 x backighet)(alla p-värden ≤ 0,017).
Slutsatser
Oberoende av varandra verkar således gröna och vackra färdvägsmiljöer med en hög andel cykelbanor/cykelfält/cykelvägar vara faktorer som påverkar tryggheten i trafiken positivt för cykelpendlare i innerstadsmiljöer. Även backighet verkar ha en positiv verkan på trygghetsupplevelsen, vilket är något förvånande och behöver studeras vidare. Å andra sidan verkar trängsel i blandtrafik, högre hastigheter hos motorfordon, konflikter mellan trafikanter och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara faktorer som ökar känslan av otrygghet. Studier som denna utgör ett underlag för arbetet med att skapa goda färdvägsmiljöer för cyklister.
2019.