Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
De upplevda landskapen för cykling: Påverkan på hälsan
Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, The Research Unit for Movement, Health and Environment.ORCID iD: 0000-0003-3547-425X
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Riksdagens transportpolitiska mål är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska ”bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa” (Näringsdepartementet 2009). Ett sätt att verka för det är att stimulera till mer av cykling, och säkerställa att den kan ske i trygga, attraktiva och säkra färdvägsmiljöer. Sedan 2017 finns även en nationell cykelstrategi till stöd för en sådan utveckling.

Denna rapports primära målsättning är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels färdvägsmiljöers betydelse för cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur de kan studeras för såväl trafik-, stads- och folkhälsoplanerares behov som i ett vetenskapligt sammanhang.

Inledningsvis belyser rapporten samband mellan fysisk aktivitet och hälsa, nuvarande nivåer av fysisk aktivitet inom befolkningen, och vikten av vardagliga aktiva transporter för att kunna uppnå folkhälsomål knutna till fysisk aktivitet.

Motivationen att vara fysiskt aktiv är dels knuten till varje typ av rörelse i sig, dels till olika yttre faktorer, däribland de fysiska miljöer där rörelsen kan äga rum. Det är därför viktigt att miljön stimulerar till rörelse. För cykling behövs det oavsett om syftet är transport, rekreation, motion, träning eller tävling. Färdvägsmiljöers möjliga påverkan kan analyseras med hjälp av modellen i Figur 1.

När vi cyklar utomhus påverkas vi av fem olika typer av miljödomäner; en fysisk miljö med fasta objekt, en trafikmiljö med rörliga objekt, en social miljö med människor, samt väder och ljusförhållanden. Var och en av dessa domäner innehåller olika miljöfaktorer som kan variera stort.

I rapporten redovisas studier från Vancouver i Kanada som visar att kraven på färdvägsmiljöer är klart högre bland potentiella nya cyklister än bland existerande cyklister, vilket ger stöd för att vi i Sverige bör skapa väsentligt bättre färdvägsmiljöer för cykling om de påtagligt ska stimulera fler människor till att cykla.

Det är därför av stor vikt att veta vilka miljöfaktorer som är kritiska för att en färdvägsmiljö ska upplevas som otrygg–trygg av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande för cykling. Detta underlättas av om vi kan mäta hur vi uppfattar olika miljöfaktorer och de olika utfallen i modellens mittre nivå. För det ändamålet finns färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES) som har utvecklats vid GIH i Stockholm, och redovisas i rapporten.

Med hjälp av ACRES:s skalor kan cyklister skatta hur en färdvägs olika delar uppfattas i termer av otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande för cykling. Därigenom kan man utifrån ett brukarperspektiv lokalisera färdvägars svaga punkter, vilka sedan bör analyseras vidare som grund för att vidta de åtgärder som kan förbättra dem. Resultatet av förändringarna kan sedan utvärderas med hjälp av ACRES.

I rapporten redovisas färdvägsmiljöprofiler baserade på cyklisters skattningar av miljöfaktorer längs färdvägar i Stor-Stockholms innerstad och ytterstad inklusive lantliga områden. De illustrerar stora skillnader mellan dessa områden, och att färdvägsmiljöer utanför innerstaden uppfattas som mer trygga och stimulerande att cykla i än i innerstaden.

Inom inner- respektive ytterstaden varierar färdvägsmiljöernas karaktär. Detta möjliggör sambandsstudier mellan olika miljövariabler som prediktorer och utfallsmåtten otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl, respektive motverkande–stimulerande för cykling (Figur 2).

Två exempel på resultat från studierna med ACRES från Stockholms innerstad exemplifierar olika utfall av dessa sambandsstudier; dels ett positivt samband mellan skattade nivåer av grönska längs färdvägarna och om de som helhet stimulerar cyklingen (Figur 3), dels ett negativt samband mellan skattade nivåer av hastigheter hos motorfordon och om färdvägsmiljöerna som helhet uppfattas som otrygga-trygga av trafikmässiga skäl (Figur 4).

Studierna med ACRES visar att delvis olika miljöfaktorer är viktiga för utfallsvariablerna otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande, samt att dessa varierar beroende på om man cyklar i inner- respektive ytterstaden (Tabell 1 och 2). Intressant nog framträder grönska längs färdvägen som en variabel som dels verkar stimulera cykling, dels är positivt relaterad till en känsla av trygghet i trafiken, och det i både inner- och ytterstaden. En liknande roll har skönhet. För fördjupade inblickar i de vetenskapliga studier som bildar underlag för denna rapport, se: www.gih.se/faap  

Avslutningsvis, att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för cyklister behöver bli ett prioriterat mål för svensk trafikplanering. För att främja denna målsättning finns det ett behov av vidare kunskapsutveckling, både genom tillämpade lokala brukarstudier och genom forskning. 

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Trafikverket , 2018. , p. 66
Keywords [sv]
färdvägsmiljöer, miljöfaktorer, cykling, arbetspendling, Stockholms län
National Category
Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-5459ISBN: 978-91-7725-375-4 (electronic)ISBN: 978-91-7725-374-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:gih-5459DiVA, id: diva2:1259781
Projects
FAAPAvailable from: 2018-10-31 Created: 2018-10-31 Last updated: 2019-05-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(9931 kB)16 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 9931 kBChecksum SHA-512
5b14b0ce1ca19d7185cfe41c5a57e220a07a97996dd5e4bc718464e77e6113acb3f2cfa027f24aca4acf5cceca73594cc01ba9f9fbcdff17a6110f46bdc84371
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Schantz, Peter

Search in DiVA

By author/editor
Schantz, Peter
By organisation
The Research Unit for Movement, Health and Environment
Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 16 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 360 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf