Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i ett genusteoretiskt perspektiv, öka kunskapen om normkritisk undervisning i ämnet idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är

-          Vad har genusmedvetna lärare för erfarenheter av och förhållningssätt till normkritisk undervisning?

-          Hur arbetar de i praktiken?

Metod

Vi har utfört kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i ämnet idrott och hälsa från fyra olika skolor undervisande i olika årskurser. Ett bekvämlighetsurval genomfördes utifrån lärares egen uppfattning om genusmedvetenhet. Det teoretiska ramverk vi utgått från är genusteori för analys av empiri.

Resultat Studiens resultat visar att medverkande lärare ser, bemöter och bedömer sina elever som individer, inte utifrån kön. Lärarna utgår från läroplanen och har samma krav och förväntningar på pojkar och flickor. Trygghet lyfts fram som en viktig faktor i lärarnas arbete för att bedriva en normkritisk undervisning, då trygghet ökar chansen att eleverna vågar utmana och utvecklas utanför den rådande normen. I det dagliga arbetet finns en tydlig progressionstanke i utformandet av praktiker och lärarna tillämpar pedagogiska regler i exempelvis lagidrotter. Detta för att alla elever ska ha möjlighet till att delta på lika villkor.

Slutsats Slutsatser vi kan dra är att i studien deltagande lärare uppger liknande sätt att arbeta normkritiskt. Begrepp som trygghet och individuell förmåga är viktiga utgångspunkter i det normkritiska arbetet. Lärare som ser elever ur ett genusperspektiv ser också elevgrupper ur ett intersektionellt perspektiv där inte enbart kön lyfts fram som viktig faktor för att eleverna skall lyckas i ämnet idrott och hälsa. Lärare som aktivt arbetar normkritiskt med genomtänkta praktiker och val av innehåll upplever att könsnormer blir mindre synliga efter en längre tids sammanhängande undervisning, oavsett ålder på eleverna.