Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utvärdera förändringar över tid vid excentrisk träning av quadriceps i en ny dosering i kombination med träning av höft- och bålmuskulatur under 12 veckor vid patellar tendinopti med avseende på a) smärta, b) skattning av symtom, funktion och förmåga att delta i idrott, c) funktionellt hopptest samt c) vävnadsförändringar i patellarsenan.

Metod: Studien var en pilotstudie utan kontrollgrupp. Tolv personer som kliniskt diagnostiserats med patellar tendinopati samt hade ultraljudsverifierad tendinos i patellarsenan deltog frivilligt i studien (2 kvinnor och 10 män; medelålder 29,2 år, besvärsduration > tre månader). För att utvärdera träningsinterventionen användes visuell analog skala (VAS) för smärta i vila och under aktivitet, frågeformuläret Victorian Institute of Sport Assessment score (VISA-P) för skattning av symtom, funktion och förmåga att delta i idrott, funktionellt hopptest, one-leg hop for distance (OLH). Undersökning av patellarsenan gjordes med ultraljud och färgdoppler. Utvärdering genomfördes före och efter tolv veckors träningsintervention. Träningsprogrammet innehöll excentrisk träning av quadriceps (bromsande knäböjning på ett ben) stående på en kil inklusive stretch av quadriceps i kombination med träning av höft- och bålmuskulaturen som utfördes tre gånger i veckan under 12 veckor. Signifikansnivå p < 0.05 användes i studien och en tendens inkluderades mellan 0.05 < p < 0.1

Resultat: Efter träningsperioden sågs en signifikant minskning av smärta i vila (VAS från 64 till 11,5) och under aktivitet (från 80 till 21 på VAS skalan) samt en ökad funktion och förmåga att delta i idrott sågs på VISA-P (från 44 till 71,5). En signifikant förbättrings sågs också på funktionellt hopptest på ett ben med en ökad hopplängd (från 103 till 132 cm) efter träningsinterventionen. Ingen signifikant skillnad kunde ses gällande vävnadsförändringar i patellarsenan. Det fanns däremot en tendens (p=.083) till förbättring av senstrukturen i patellarsenan efter träningsinterventionen.

Slutsats: Efter tolv veckors intervention sågs en signifikant förbättring med avseende på smärta och funktion vid patellar tendinopati. Dessa resultat bör följas upp för att utvärdera långsiktiga förändringar av träningsinterventionen. Resultaten från denna pilotstudie kan ligga till grund för en kommande randomiserad kontrollerad interventionsstudie.

Abstract

Aim: The aim of this study was to evaluate changes over time during eccentric quadriceps training with a previously unstudied exercise dosage in combination with hip and core exercises for a period of 12 weeks in patients with patellar tendinopathy. The outcome measures were: pain, self-evaluated symptoms, functions and ability to participate in sport, functional jumptest and patellar tendon tissue changes.

Method: This was an uncontrolled pilot study. Twelve patients diagnosed with patellar tendinopathy using clinical testing and ultrasound imaging participated in the study voluntarily (2 female and 10 men, mean age 29.2 years, duration of symptoms > 3 months). To evaluate the intervention a visual analogue scale (VAS) was used to measure pain at rest and during activity. The Victorian Institute of Sport Assessment score (VISA-P) was used to evaluate self-assessed symptoms, function and ability to participate in sport. One-leg hop test for distance (OLH) was used as a functional test. Changes in the patellar tendon were examined using ultrasound imaging and colour doppler. Measurements took place at baseline and at 12 weeks. The exercise program contained eccentric quadriceps training (drop-squat on one leg) standing on a decline board, quadriceps stretching in combination with hip and core exercises performed 3 times per week for twelve weeks. P-value was set at < 0.05 and a tendency was included between 0.05 < p < 0.1

Results: At 12 weeks a significant reduction of pain was observed at rest (from 64 to 11.5) and during activity (from 80 to 21) as well as improved VISA-P scores (from 44 to 71.5). A significant improvement was observed on the functional hop test (from 103 to 132 cm). No significant changes in the patellar tendon were observed with ultrasound imaging. Although there was a tendency towards structural improvement of the patellar tendon (p=.083) after 12 weeks of intervention.

Conclusion: After twelve weeks of intervention a significant improvement was observed with respect to pain and function. It would be of interest to examine long-term changes of this combined training program. These results may be used as a foundation for a future randomised controlled intervention study.