Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland skolelever.

• Hur motiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i skolan?

• Hur ser upplägg av lektioner ut gällande pulsträning kopplat till inlärning?

• Hur utvärderas interventioner vad gäller pulsträning kopplat till inlärning?

Metod

Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur och varför de arbetar med pulsträning i skolan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman som berörde ämnet.

Resultat

Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i skolan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skolans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektionsinnehåll, ekonomiska bidrag till arbetet och hur stor plats pulsträning har på de skolor respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stora likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från skolledningen är viktigt för ett lyckat arbete och förklarar vikten av att göra pulsträning obligatorisk på skolan och inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, nationella prov och betyg.

Slutsats

Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skola har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skoleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning som övertygar skolledningen att starta upp pulsträning i skolan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad forskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare och kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet.